Å andra sidan måste man fundera vad som hade hänt den där våren 2009, när klubben varit hotad av konkurs och laget höll på att åka ur högsta serien.
Istället var det IFK Motala som åkte ur, som fick börja om mot oheta lag som Tranås, Örebro och Gripen.
Villa kunde ta ett omtag, bygga upp sitt lag igen och växa sakta men säkert.
Idag har man en omsättning på 30 miljoner och 15 heltidsanställda i flera bolag.
Skillnad det.
Man har nu blivit bandyns hetaste förening, är storfavoriter till SM-guldet i och kan utan några som helst besvär locka til sig de bästa spelarna i landet.
Och allt förklaras givetvis i den otroligt fina arena man fått till sig. Att kunna sitta och se bandy utan jacka, mössa och vantar är förstås en njutning för alla, framförallt för att förutsättningarna för spelarna är perfekta varje gång.
Att man nått den positionen kan givetvis till stor del tillskrivas arenan, men man får inte glömma att den inte hade kommit till om inte klubben dessförinnan lagt ut vägen och själva bidragit på många sätt i förberedelsearbetet.
Sen dess har klubben vuxit, vuxit och vuxit och tagit tillvara på de möjligheter som hallen ger. I dag är man världens största bandyförening, sett till antalet utövare.
På en i förhand ganska ohet match mot IFK Motala lyckades man också locka 2 581 åskådare till hallen. Klubbchefen Jonas Johansson medgav att det till viss del gjordes med hjälp av en del fina erbjudanden för publiken, med det är givetvis rätt väg att gå.
Folk drar folk och om biljetterna är billigare eller erbjudandena bättre i de oheta matcherna lockar de ändå tillräckligt med publik för att skapa en stämning som publiken trivs med.
IFK Motala kommer aldrig kunna gå samma väg, en hall för drygt 200 miljoner kommer inte att byggas i Motala.
Det viktiga är att det byggs en hall överhuvudtaget och om det blir verklighet är jag säker på att klubbchefen Pär Beckne och staben kring honom med små medel kommer göra sitt bästa för att skapa publikfester ändå.
*
Matchen då?
Ja, vad ska man säga.
Villa var en, eller kanske till och med två, klasser bättre. Det är bara för alla inblandade att erkänna det. IFK-spelarna ska dock ha all heder av att de inte kraschade helt och hållet efter en inledning där det blåste hårt om öronen. Det hade vilket lag som helst kunnat göra.