Inget formellt ja har ännu lämnats in, men om jag kunde läsa ordföranden Daniel Ellermann mellan raderna, efter klubbens styrelsemöte, så ska det mycket till för att Väster inte tar den här historiska chansen. Speciellt med tanke på att klubben fyller 50 år i år. Det här blir den perfekta födelsedagspresenten till sig själv och till Motalas idrott från dess bordtennis.
Inte bara styrelsen är positiv till utmaningen, utan även spelare, ledare och dessutom kommunen. Jag tror det finns goda chanser att få både materiellt anläggningsstöd och elitstöd från Motala kommun. Västers BTK är i mina ögon en av kommunens bäst skötta idrottsföreningar med en bra mix av både bredd och elit, unga och gamla, och framför allt dam och herr. Plus att pingisen är i framkant på parasidan med sina satsningar där. Det finns väldigt goda argument för att detta borde kunna stöttas med skattepengar.
Hur het är då Pingisligan? Ja döm själva på motståndarlagen: Eslöv, Halmstad, Spårvägen, Söderhamn, Munkedal, och så Kävlinge och Rekord från Helsingborg. Väster kommer att ersätta Falkenberg. Ligan syns i Sportnytt då och då och innehåller en del stjärnor, som svenske VM-tvåan Truls Möregårdh. Ni vet han med den kantiga racketen. Klart att det skulle locka både publik och media att se honom, det borde det.
Publikhausse har annars varit sällsynt i Pingisligan. Ett undantag var Kalmar när Jan-Ove Waldner under sin storhetstid kunde fylla hallen där med tusentals personer. Gångna vintern har det varit 200-300 åskådare på de flesta matcher. Lite nyhetens behag kanske det kan bli i Motala, stan har ändå inte spelat i pingisallsvenskan i modern tid, inte sedan Motala BTK på 1950-talet.
Annars kan jag tycka att det är synd att förbund sätter upp arenamässiga trösklar för att lag ska kunna göra Åshöjden-resor, som den omtalade mattan för 100 000 kronor som krävs. Varför kan Möregårdh och gänget inte bara spela på det vanliga golvet? Vad jag förstår ville förbundet införa mattkrav även i damligan, men då vägrade klubbarna. Jag kan förstå att ligor vill se proffsiga ut i tv-sändningar och sånt, men då borde intresset och pengarna finnas där först. Sedan kan arenakrav komma efter det.
Spela på den anläggning som finns och tillåt det, var nöjd med det och bejaka det. Den attityden borde vara prio i hela svenska idrotten, särskilt i en mager tid efter en pandemi.