I mycket av elitidrotten är det hårfina små marginaler mellan succé och fiasko. Nu säger jag inte att IFK Motalas bandylag har svävat iväg efter de tre raka triumferna, någon seger var historisk till och med, före juluppehållet.
Nej, IFK-laget och ledarna jobbar på med en match i taget och sitt system och sitt tålamod, och allt det där.
Men supportrarna skriver rätt ofta och mycket till mig och oj så det har traskats uppe bland molnen i väntan på nästa match under julen. Jag har väl inte sagt emot, utan med det vidarebygge som IFK själv har i klubben, och med ett AIK borta från de stora, så är det absolut realistiskt att IFK först kan hamna topp sex för första gången och sedan till och med nå semifinal. I så fall för första gången sedan skrällen på Ön i Edsbyn våren 1999.
Jag har sett det vara möjligt och jag har skrivit det också. Speciellt imponerande var det ju att slå Edsbyn och Frillesås där före julveckan.
Men nu är det nya högtider, det vankas nyårsglitter och vips har IFK Motala på några få mellandagar hamnat i skuggan. Eller i källaren, eller kalla svackan vad ni vill.
3-4 mot Bollnäs och 3-4 nu på fredagen mot Sirius betyder noll poäng, ett fall ned under topp sex-strecket, och nu messar fansen mig om att nu blir det nog kanske inte ens slutspel och kanske till och med kval nedåt och om IFK åker ur, ja då blir det nog ingen hall heller.
Hall blir det förstås oavsett en enskild säsongs resultat, där finns det andra minor att gå på i så fall, men jag tycker nog inte att IFK-anhängarna ska gräva ned sig så mycket.
Visst, risken finns att IFK hamnar utanför slutspel nu när Sirius och även Vetlanda, som IFK möter på trettondagsafton hemma nästa gång, har börjat leverera. Gripen plockar oroväckande mycket poäng också, ett lag som IFK möter två dagar efter Vetlanda, hemma den 7 januari.
IFK kan absolut hamna i gruvläge, det är inte orealistiskt.
Det är nu lagmoralen får komma fram. Det är som spelaren Aleksi Seppänen säger: "Vi måste jobba ännu hårdare nu för att få den där turen med oss."
Elias Gillgren har saknats fett mycket de här två matcherna och han behövs. Både framåt och bakåt. Men tränaren Simon Hansson ville ändå inte ha det avbräcket med i sin analys. IFK har trupp för att ersätta och nu gjorde Alex Höög en godkänd insats på ovan backplats.
"Vi gjorde en bättre prestation nu än mot Bollnäs, men vi släpper in för enkla mål. De får spela igenom oss och då är det alla spelare vi försvarar med", sade Hansson.
Jag undrade om Elias Gillgren, om han är med nästa vecka mot Vetlanda och Gripen. Gillgren kan vara IFK:s bäste utespelare, det är bilden sett till hur mycket han saknats. Men Simon Hansson sade bara att "vi får se" på min undran. Ett orosmoln i vilket fall.
IFK-tränaren håller med om att Vetlanda har ett slagkraftigt lag, som underpresterat tidigare. Nu på topp sex-plats efter fyra raka segrar. Det finns risk för att Motala har tre raka förluster efter att lagen mötts i rivalmötet på torsdag, det som är IFK:s "julmatch".
Samtidigt gäller det för IFK Motala att inte titta så mycket på motståndet och bra form på andra håll, utan hur IFK-maskinen ska kunna komma i gång och mala igen. Så som den gjorde före jul.
Det blir efter nyår att smida taktik för coacherna Hansson/Sjöholm. IFK är i alla fall inte favorit mot Vetlanda som förra gången. Nu är det ovisst i en ovanligt jämn serie.