Jag brukar säga att anläggningar vinner inga serier, utan det är innehållet som lägger grund för om det ska gå bra eller dåligt.
Bra anläggningar kan förstås vara underlättande och en stor push, men finns inte människorna som kan driva på och få med sig andra, då går det inte i alla fall.
På andra hållet går det att försätta berg med usla förutsättningar också. Det finns det många exempel på. Då blir det en drivkraft i sig att göra det bra för sin sport eller klubb, trots att det ser ut som det gör.
Det är spelare, ledare och framför allt eldsjälar som avgör om en sport kan storma fram på en ort och bli dominerande. Växa på statusligan som vi i media försöker sätta upp och jobba efter.
Vi i media åker inte till de mest moderna och mest funktionella platserna bara för att. Vi åker dit där de mest spännande berättelserna och människorna finns, och då kan det vara en ganska sunkig miljö man hittar dessa i.
Det är inte sällan jag noterar en ökad energi där man kanske har det mest spartanskt. På andra hållet kan en splitter ny hall ge en föreställning om att det här kommer att sluta med succé, oavsett vad man gör.
Den här helgen är det två spännande 50-åringar som firar sig själva, Motala basket och Västers BTK. Jag tycker att det är två exempel på att det går att lyckas, trots allt. Trots att det är mycket annat som är större på den egna orten. Det går att ta sig fram, bara man vill.
Nu har de båda Motala sporthall som huvudarena. Den här lördagen får basketen ha sin jubileumsmatch i Råssnäs, men annars är det så. Väster har nu sin premiär i Pingisligan, vilket går först.
Men Väster föddes i undanskymd tillvaro på just Väster, så var det 1972, och har varit nere i division 7. Men vägen till elit blev Daniel Ellermanns satsning på parapingis och att göra Motala till centralort där. En bra väg. Det har gett sponsorer och kommunens intresse, det har lockat spelare, och nu är det elit i övrig pingis också.
När Motala basket bildades 1972, av gympaläraren Ingemar Wilhelmsson och ihärdiga finländska invandrare, fanns inga korgar i sporthallens A-hall. Handbollen regerade. Men korgarna kom så småningom och MB skapade ett damlag som var sekunder från elitserien, och landslagsspelare som syskonen Patrik och Anna Setzman.
Jag ser en parallell mellan pingis och basket och jag säger grattis till båda. Bra kämpat.