Om det är något som imponerat i IFK Motala den här "Mattias Sjöholm-eran" så är det kollektivet och lagsammanhållningen. Med en otrolig kampmoral och känsla för att göra det tillsammans har IFK kunnat kompensera sina sämre träningsförutsättningar och avsaknad av inomhushall.
Det blir sjunde raka säsongen nu i högsta serien efter det oförglömliga kvalet 2017 då IFK med far och son Spångberg i den tv-sända avgörande matchen mot Gripen-Trollhättan kunde ta steget tillbaka. Sjöholm gör annat nu, är bara förbundskapten, men hans ande lever i högsta grad kring det som efterträdaren Simon Hansson tar vidare.
En sak som imponerat är den låga spelaromsättningen efter varje säsong, hur IFK kunnat ha kontinuitet och bygga vidare med ungefär samma stomme kvar. De som kör på fyller ut luckorna och ser till att förlusterna inte märks. Något IFK:s spelare, ledare och klubbchef Pär Beckne tillsammans är duktiga på är att få de nya som kommer in att dels trivas men också komma in i lagets spel. Jag kan tänka mig att det inte är helt okomplicerat att få spelet att finnas i ryggmärgen som ny.
På tisdagens kickoff intervjuades de nya spelarna, finländaren Joona Rajala och hemvändaren Filip Påhlson. De berättade målande vackert båda två hur de tagits omhand och blivit sedda, både i samkväm på stan och i omklädningsrummet.
Man blir varm i kroppen av att höra sådana beskrivningar av lagidrott.
Jag tror det är därför IFK mot alla väderodds och anläggningsmotgångar kunnat fortsätta vara ett slutspelslag år efter år.
Nu blir det extra belastning på den här lagmoralen när det är nedläggningshot som hänger dystert över elitserielaget på andra sidan nyår. Hallfrågan är död och skapar ett svart hål i framtiden för bandyn. Enligt IFK-ledningen är det i alla fall högst tveksamt att det blir någon mer säsong efter detta.
Det här blir det tuffa att hantera i vinter, att försöka leva i nuet och i alla fall inte nedslås av oro för att det inte blir fler säsonger. Efter helgerna kan jag tänka mig att vemodet kommer att öka kring det som är ett av Motalas stora idrottslag.
Min bedömning är dock att IFK-spelarna och ledarna är så professionella att de inte rasar ihop och det blir slutspel igen. Inte topp sex, men åttondelsfinal och där blir det återigen små marginaler som avgör.
För en mediarepresentant är det roligt att Motalas lokaltidning kommer att tv-visa samtliga IFK-matcher. Det har aldrig hänt förut.