1-1 blev det i "andra halvlek" på Norra IP. Efter 0-0 i första akten på Z-parken i femman förra året. Kryss igen kan tyckas beigt, men det var allt annat än det i derbyt. Det var en färgstark tillställning med spänning, individuella prestationer och lagspel av klass sett till nivån det är.
Att det kan bjudas på ett sådant fängslande drama är bra för Motalafotbollen. Det visar att det lokala är attraktivt, i all tv-konkurrens från stora ligor.
Jag såg stora utespelare, Pierre Johansson och Mikael Sonesson i LSW och mittbacksparet Robin Hugosson och Mattias Jansson i Zeros, strida tappert mot små men kvicka målvakter i LSW:s Alvin Gamelius och Zeros nye Harald Westin. En eloge till alla. LSW hade nån i stolpen och nån i ribban, men ändå förtjänade Zeros poängen på smart spel och bra kamp.
***
Söndagsderbyt var grymt positivt och även på lördagen hade jag en positiv dag. De glada nyheterna kom slag i slag.
Först ett besök på Dunteberget för en återupplivad folkracefestival. Inte i samma format som de veckolånga bilfesterna, men mycket kändes igen ändå.
Lilla folkracefestivalen handlade om att vinna när förarna var i sina bilar ute på banan, men sedan avslappnat och glimt i ögat i depån. Det är ett skönt sätt att idrotta på, och jag har alltid gillat folkrace för den inställningen. Ingen sticker under stolen med att det är vinna som gäller på banan, där är det allvar. Men när det klivs ur bilen bland mekaniker, familjer, släggor och overaller är det ändå många leenden. Går det åt skogen är det skitsamma, blir det heatseger är det ingen hybris. Alla vet att en avåkning alltid kan vara nära i nästa heat.
Häftigt att se folkracefestivalen vid liv, en föraning om en vanlig racefest nästa år igen.
Efter folkrace fick jag se Mattias Filipanics göra drömmål på Kungsvalla och segern mot Kenty betyder troligen att Vadstena GIF hänger kvar i femman. Viktigt för orten och skönt jubel i omklädningsrummet.
Sedan gladdes jag åt att ett pressat Solfjäderstaden tog sin första seger på något år. Nu vet även tränaren Torbjörn Johansson hur det känns att vinna i rött, viktigt för fortsättningen.
Slutligen fick jag klart att Motala kommun öppnar sina hjärtan och hjälper till att lösa HC Wetterns hemlöshet i vinter. Sju tider i veckan erbjuds grannkommunens klubb. Sådant samarbete över gränserna ska applåderas. Nästa gång kan det vara Motala som är i nöd.