Det tar tid för vanor att ändras, men till slut kommer verkligheten i kapp. Just nu upplever jag att snåltider stundar för de största idrottslagen vi har i Motala-Vadstena.
När det gäller IFK Motalas bandylag har ekonomin fått bantas rejält från förstaliga till tredjeliga och när diskussionen kommer inför våren, om IFK ska gå upp i allsvenskan om laget gör det, så är det mer pengar än sportslig kvalitet det handlar om. Frågan i vägvalet är om IFK har råd med exilhöstar i bortahallar något mera. Finns de pengarna som förut?
Piraternas speedwaylag har på egen hand insett att klubbens pengar inte längre räcker till ett stjärnlag. Det får bli ett billigare lag. Återstår att se om det påverkar publiksiffrorna, men jag tror inte det behöver vara så. Det är mer sporten folk vill se än namn, men det blir viktigt att vinna tillräckligt ofta. Ett okänt lag kanske överges ännu mer i motgång än ett mer färgstarkt.
När det gäller Maifs fotbollslag och ishockeylag aviserar alliansstyrelsen i år att det blir mindre pengar från Vätternrundan till arrangörsklubbarna. Vi får återkomma till hur stor minskningen blir, men på måndag ska ämnet diskuteras på alliansens styrelsemöte.
"Vi har behållit anslagen ungefär lika sedan före pandemin, men nu kan vi inte det längre. Det blir mindre pengar till alla och fotbollen och hockeyn får försöka hitta fler egna sponsorer", varslar Maifs alliansordförande Ann-Charlotte Thorén.
Här gäller det att anpassa sig, vilket Maif fotboll försöker göra genom att inte sätta sitt U19 i spel 2025. Känns inte alls bra. Återstår att se vad mindre pengar betyder ytterligare. Det är tuffa tider.