Det är inte alla kaptener som kan lyfta sitt lag. Speciellt inte när det behövs som mest.Men det kan han, Greg Hancock. Som han kan det. I går var inte första gången han gick i bräschen för sina lagkamrater.
Men den här säsongen har han kanske mer än någon annan letat efter formen. Eller snarare rätt material och rätt inställningar.
Han förklarade hur han har provat nya grejer, hur han har jobbat hårt och letat efter att hitta det som funkar.
Men han sa det själv så bra:
”Mest sitter det i huvudet”.
Det är klart att motgångar sätter sin spår. Att få två punkteringar i rad till exempel, när man redan har det tufft. Tillfälligheter?
Även om kapten Hancock var missnöjd med sina två första heat, menade han ändå att nu är det någonting på gång i Piraterna.
Och:
”Vi har inte sett det bästa av Piraterna än”.
Är det så kommer laget bli farligt i höst. Dessutom menade Hancock ödmjukt att han inte lyfte hela laget:
1) Laget lyfte honom.
2) Darcy lyfte alla med sin körning.
Darcy Ward gjorde sitt andra framträdande i Piratvästen den här säsongen och för första gången fick han köra för hemmapubliken.
Han inledde trevande, med en etta och en nolla, bytte cykel och tog sedan tre heatsegrar och fixade en femetta tillsammans med Greg i det sista nomineringsheatet.
Jag har bara pratat med Darcy Ward i telefonen tidigare, men som tur var hade jag lite lättare att förstå hans australiensiska i verkligheten.
Han kom till Motala arena i går, öppensinnad och fylld av självförtroende, som han beskrev det.
Om det var hans bästa insats för säsongen? Tveksamt. ”Jag kör ju på så många banor och möter så många olika förare så det är svårt att säga”.
Men vet ni vad han var mest glad för?
Att det inte regnade. Han hatar att åka till Sverige eftersom flygplatsen ligger så långt bort. Blir matchen sen inställd och det bara är att vända och åka hem igen...
Ja, vänta. Det var någonting som inte stämde i går.
Jag svettades. Det var tisdag och jag kände solens strålar lysa i ansiktet.
Det har knappt hänt den här sommaren överhuvudtaget.
I Målilla regnade det minsann, matchen mellan Dackarna och Elit Vetlanda fick ställas in.
Men över Piraterna sken solen och Hancock vände och vann en viktig seger med sitt lag. Att han dessutom startade som nummer två innebär enligt honom själv inte slutet på säsongen, tvärtom. Han började som nummer två i England 1989 och tycker att han precis har börjat åka speedway igen. Han börjar liksom om.
Kanske får vi se honom köra i 26 år till.