Det är en följetong som pågått alldeles för länge, men tyvärr har styrkan att komma till skott varit alldeles för svag. Framför allt få till stånd ett hallbygge för bandyn.
Långbänken är det inte en part som har skulden för. Det är kommunen, näringslivet och idrotten som får dela på ansvaret för att Motala som bygd inte lyckats med det som många andra orter har klarat. Det är mångas fel att IFK fortfarande 2023 är ett utomhuslag och som kommer att förbli det ett par år till.
Nu ska det byråkratiska vara på upploppet och i år ska spaden sättas i backen för ishallar, om allt går rätt och enligt plan.
Men, inför att detaljplanen ska godkännas av fullmäktige nu på måndag, måste den som vill se framför allt bandyhall byggas snabbt bli orolig.
I stället för att enas om ett spår ökar oenigheten mellan de politiska blocken när Centerpartiet bytt sida och pratar om bandyhall på befintlig plats och när Sverigedemokraterna är lite luddiga i sin inställning, även om medlemskapet i Samverkan tydligt är viktigare än sakfrågan.
Att vägen framåt, mot det beslutade ishallsprojektet, har en så tunn majoritet bland de som bestämmer gör att åtminstone jag tvekar om i fall det någonsin blir bandy under tak i Motala.
IFK-ledningens agerande förbryllar mig också. Genom sin egen luddighet att inte vilja ta ställning till något av alternativen, när klubbens viljesignal till politikerna bara handlar om snabbhet, så blir konsekvensen nästan den omvända. Att det tar längre tid för att man inte drar åt samma håll.
Det blir oklart för de som bestämmer när IFK ger olika budskap och genom åren förordat olika alternativ beroende på vilket som ansetts gå snabbast.
Vad jag kan se kvarstår också de problem som inte kunnat hanterats tidigare, om det skulle satsas på isstadion för bandyhall.
Pratar man sedan med grannen Maif hockey så uppkommer ännu fler problem med befintlig plats. Maif som riktigt gått i gång med framtidsvisioner kring nybyggena i Varamon.
Dessutom verkar det som att skrinnarna inte är med i båten, med varken bandyn eller hockeyn. Då deras mått inte tillgodoses.
Motalas idrottsliv, den på is, kan sägas vara lika oenig kring ishallsfrågan som politikerna. En enda enad hallgrupp från början och kanske hallarna redan hade stått där nu.
Det har i denna följetong varit ett stort problem att idrotten inte pratat med en röst mot de som bestämmer.