Jag trodde inte att den direkt avgörande matchen mellan Rimforsa och Solfjäderstaden skulle bli av.
Jag trodde inte att Rimforsa skulle tappa det försprång man skaffade sig när man vann med 4–3 i Motala sporthall en dryg vecka före jul.
Men i idrott kan allt hända, bollen är rund och allt det där och Rimforsa visade sig klart mänskliga när man tappade två poäng mot Finspång för några omgångar sen.
Men i det här fallet har jag gärna fel, det gör mig inte ett skvatt.
För nu får alla som gillar idrott en riktig läckerbit att ta del av. En match där precis allt står på spel, där hjältar och kanske även syndabockar ska födas, är det som är den stora tjusningen med idrott.
När allt avgörs i en enda match, sista matchen på säsongen. I en fullsatt sporthall i lilla Rimforsa. Vinner man är seriesegern klar.
Det vet alla i Solfjäderstaden.
Därför kommer det här lika mycket handla om det mentala spelet, att gilla läget, att njuta av stunden och verkligen ta in känslan.
Och att inte bli rädd för utmaningen.
Det är baske mig mycket lättare att säga än att faktiskt få till.
För alla vet att ett litet misstag, ett litet felpass eller ett missat friläge kan betyda så mycket.
Hur som helst är det här en duell mellan två lag med, påstår jag, helt olika ingångvärden.
För Rimforsa känns det inte som det skulle vara hela världen om man missar uppflyttningen.
Det finns en anledning till att flera spelare i laget tidigare valt att kliva ner från spel på högsta nivån i Superligan eller strax där under.
Jag tror att de ledande spelarna gillar den nivå de nu är på.
Annat är det i Solfjäderstaden. Här är ambitionen en helt annan och målet klart och tydligt att man ska spela betydligt högre upp än i en länsserie med väldigt skiftande kvalité.
Klubben har större ambitioner, större organisation och mer muskler att klara ett sånt steg. Och en betydligt större vilja. Tror jag.
Därför är söndagens match så oerhört viktig för Solfjädern. Laget har åkt jojo mellan ettan och tvåan och fått börja om med nya trupper mest hela tiden.
Nu är känslan att man har nåt bra att bygga på, en stomme att ta med sig på en resa.
Visst, det kan låta som klubben sätter press på spelarna, det må så vara.
Men glöm inte att njuta av stunden och gilla läget. Då är mycket vunnet.