Jag hade nästan glömt hur kul det är när de bästa spelar futsal. Eller de näst bästa i alla fall. Motala FK och Ektorp befinner sig på hylla två under Norrköpings FK i östgötsk futsal.
Futsalen har blivit lite sval lokalt när cuperna i bygden bara inbjuder fotbollslag och när Dribbla inte finns kvar. MFK får hålla futsalfanan och kämpar tappert, men det var bara 250 personer på östgötaderbyt mot Ektorp.
Spelet påminde en del om när Dribbla glödde för ett par år sedan. Orientaliska toner och häftiga mål, och på det bra taktik. Ektorp körde halva matchen med flygande målvakt och kunde lyckats med det, men Ektorp gapade över mycket och när 6-6 inte var nog kom i stället 7-6 för MFK i tom kasse. Cred till Ektorp för den starka tron på sig själv, vilket var till glädje för publiken på flera vis.
Charbel Hanna är Motalas enda egentliga futsalspecialist. Han är en mix av elegans och power tycker jag. Man skulle vilja se honom i fotboll också, men det kanske blir för mycket. En artist i alla fall inomhus.
Men jag tror det är för MFK som för Maif, ska drömmen om SFL infrias måste mer publik in och mer pengar. Tills det händer är ettan max.
***
Det är flera Motalalag som bubblar av energi på sin nivå just nu. Maifs hockeylag har öst in mål i trean och till och med slagit Vita Hästen en gång. Alltrean längtar man till nu.
Solfjäderstaden toppar innebandytvåan och som jag ser det kan Motalalaget ge sig själv chansen att vinna serien, även om det inte var tänkt redan nu. Men gärna ett kval, vore roligt att se i vår.