Och frågan är när den frågan egentligen får något svar.
Inte än i alla fall.
Vi kan lugnt konstatera att det inte blir någon fisk i år. Maif är för bra för att dras in i någon nedflyttningsstrid, det kan jag inte se ske.
Men sen då?
Blir man ett lag för toppen, eller får man finna sig i att spela stora delar av höstsäsongen som ett mittenlag där matcherna inte betyder ett skvatt?
Ja, det är frågan.
Jag har sett några av de sista matcherna och kan konstatera att insatsen hemma mot Sleipner inte lovade ett endast dugg.
Däremot segrarna mot Sylvia och senast i cupen mot Husqvarna.
Då kändes Maif som ett topplag, med förmåga att verkligen blanda sig i kampen om en plats i ettan.
Mot Eskilstuna?
Det blev inget test. Därtill var gästerna alldeles för svaga.
Men mycket kan hända än. Bara två matcher återstår innan sommaruppehållet och det är en tid då spelare kommer och försvinner. Vi vet att det finns intresse utifrån för flera av spelarna. Och säkerligen har man själva en och annan på radarn.
Men mitt råd är att försöka sitta still i båten så långt det bara går.
Att inte släppa och inte värva. Om det går.
Kontinuitet är underskattat, men jag menar att det kan vara en avgörande faktor i täta matcher. Spelare som känner varandra presterar bättre än de som inte gör det.
Så enkelt är det.