3–3 blev det i elitseriekvalets andra omgång och det går att se på flera sätt ur båda lagens horisont.
I Faluns omklädningsrum borde det varit begravningsstämning sett till att segern tappades på matchens sista skott i kvalpremiären mot Kalix och när det nu blev 3–3 efter 3–1-ledning och kvittering i matchminut 89 av Motala.
Men tro mig, det var lite uppåt ändå hos masarna.
Tränaren Jocke Forslund sade till spelarna: "Bra moral, bra organisation. Gör vi det här fyra gånger till så går vi upp", berömde Forslund.
Jocke Forslund hade önskat sig ett större bollinnehav, men annars pekade han på Motalas 7–1-seger på försäsongen och att Falun fortsatt är med och lär på tröskeln till elitserien. Då är det bra med två kryss mot två elitserielag.
I IFK Motala gick det att ta på sig positiva glasögon också, trots att som tränaren Mattias Sjöholm sade laget inte verkade redo den här kvällen att ta jobbet.
Men IFK visade moral som kom tillbaka och tog en poäng och IFK visade i andra halvlek också tydligt vilket lag som spelmässigt är starkast.
Målvakten Jussi Aaltonen log snett åt de bollar som studsade in bredvid honom på konstiga sätt, men ville mer prata om IFK:s nästan tydliga överlägsenhet i spel och uthållighet.
"I sex matcher klarar vi det här, det var ju spel mot ett mål långa stunder", tyckte Aaltonen.
Jag är nog beredd att vara positiv också. Visst, det här var ingen bra insats av IFK. Det var slarvigt bakåt och slarvigt framåt. Kanske på grund av blåsten och isen, men ändå går det att kräva en större noggrannhet och exakthet av spelarna.
Men IFK kände sig där i kabyssen som numret större än falun, trots 3–3. Det båda gott inför vändningen nu mot Kalix.
Allt kan hända, men jag undrar om ändå inte Falun och Motala kan ta de två platserna till elitserien. Sett till underläget som Kalix var i mot Nässjö.
Även om det var en skral bandymatch spelmässigt såg jag inte två förlorare i kväll. Jag såg två vinnare som båda tog med sig positiva bilder från samma resultat.