Jag tillhör dem som också alltid känner tomhet när IFK har spelat färdigt sin bandy, de senaste åren i slutspelet. Åren före det i kvalserie. I år var det tidigare än vanligt det tog slut. Det är ett vårtecken som kommer, men där det fortfarande är vinter kvar.
Men kanske var det ett tecken i lördags när stormen Otto aldrig visade sig och vi fick se ett piggt Motala AIF lira ut Husqvarna på grannarenan till bandystadion, Idrottsparken. Plastmattan var grön, solen lyste och det var ett vårtecken på nytt.
Många lovande besked i Maif. Valon Silka, snart 30 år, visade att han inte på ännu ett tag kommer varva ned i sitt favoritlag LSW. Två mål och bra passningsspel och Silka visade att han vill konkurrera om en startplats. Ivan Rako fick 60 minuter nu och visar spelglädje och pigghet. Sedan kan Lukas Eek användas även på kanten, vilket gör honom till lika mycket drömspelare för tränarna som Simon Karlsson, användbar lite överallt.
Maif har med två segrar och ett kryss levererat och fortsätter i veckan mot ett akademilag från IFK Norrköping hemma och sedan borta mot AFC Eskilstuna från superettan. Kul att följa.
Sedan längtar jag till Maifhockeyns playoff om dryga veckan, vilket visar att vintern fortsatt lever ett tag till, och det har varit imponerande att följa Västers BTK:s marknadsföring av besöket från Truls Möregårdh, stjärnan med kantig racket. Väster är tvärsist i tabellen, men sånt här önskar man ändå att folk hörsammade på måndagen.