En stirrig Maifpremiär på "bakgården"

En oroande skada. Ett engagemang som lovar gott, trots stirrighet och nervositet. Ett inhopp som lovar mer. Motala AIF bjöd på drama i premiären.

Maif uppträdde lite stirrigt i andra halvlek, här under vattenpausen. Men laget var på tå och kunde rättvist reda ut matchen till en seger och tre poäng på Tyresövallen.

Maif uppträdde lite stirrigt i andra halvlek, här under vattenpausen. Men laget var på tå och kunde rättvist reda ut matchen till en seger och tre poäng på Tyresövallen.

Foto: Jens Bollius

Krönika2021-06-05 20:02
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Oj, vad det märktes på Tyresövallen att det var premiär. En och halv timme före matchstart kom Maif in med bussen på byggarbetsplatsen i söderförort, med lagledaren Kenny Ljungkvist som förtrupp och spanare. Ingen vaktmästare mötte upp, ingen från Tyresö FF. Kenny fick låna min telefon för att försöka ringa någon. Var ska vi åka, var ska vi vara?

Välkommen, tänkte jag till Maif. Välkommen till de lägre serierna, till storstadens utkanter där inte så många bryr sig. Då går statusen och klassen ned på det mesta. Det är bara att köpa den lägre nivån och liksom anpassa sig till läget.

För Maifs del hade Liridon Silka kommit ända från superettan och det är klart att det blir en ordentlig nedstigning då. Oroande dock dubbelt för Maif på förhand när Silka, ledaren, tvingades lämna återbud och bara var med till Stockholm som ledare, på grund av skada i låret. Det är klart att är laget nervöst och osäkert redan från början, med ny tränare och många nya spelare och bara en träningsmatch, då blir det inte bättre av ett sådant besked. Den som kan Maifs historia tänker då på tidigare Maiffloppar, när Arsim Gashi och Mohammed Abdulrahman kom tillbaka, som en skugga av sina gamla jag. Inte ska väl Silka bli en i den raden? Nej, det får vi hoppas.

Nu gjorde "Liri" sitt som ett stöd på bänken och Martin Axén fick in sin trepoängare. Jag såg på tränaren att det var vägen till seger som var viktigast, inte hur det såg ut. Det är som sagt "cupfinaler" hela vägen nu i början för Maif, om laget ska vara med i en toppstrid i höst. Axén var lite härsig på sidan, eller om vi mer positivt ska kalla det på tå. Han var engagerad som en basketcoach i lagets göranden, vilket jag tycker är bra. Jag gillar den typen mer än teoretiska coacher.

Nåväl, det var gott betyg åt laget att klara uppgiften utan sin ledare Silka, och Simon Karlsson visade återigen vilken allroundspelare han är genom att spela på mitten och ta kaptensbindeln. Karlsson kan gärna fortsätta på mitten, om ni frågar mig.

Sedan noterade jag kvalitet i inhopparen Alexandar Mutics mottagningar som target player. Är han bara frisk så ser jag en enorm nytta han kan göra i Maif, från start. Mutic, Ivan Rako och Adam Bark tyckte jag i sina ageranden var någon division högre än motståndarna, vilket kan bli guld värt för Maif i den "bakgård" laget har hamnat i och helst ska ta sig upp från.

Karta: Tyresövallen