Jonas Enander är ensam med Åtvidabergs målvakt Joacim Nygren. Två bra bandyspelare.
Krysset mot ÅBK, spektakulära och underhållande 5-5, var mest något att deppa över för Motalalaget. Även om anfallaren Eric Åkerlund-Olsson påpekade att det är en vunnen poäng också.
Men det står klart att IFK, efter stormålvakten Jussi Aaltonens flytt tillbaka till elitserien, är ett lag som inte är tätt bakåt. Speciellt inte när laget sätts under press. Då märks luckorna. Det är inte det att ersättaren i målet, Leo Jangvik Mineur, gör tabbar. Nej, det är bara hela det defensiva spelet som blivit mer sårbart.
Aaltonen var en ledarfigur i försvarsarbetet, vilket han pratat om att han även vill vara i Åby/Tjureda och säkert också i det finska landslaget inför VM. Där märks saknaden i IFK Motala. Särskilt i kombination med hur taggade de andra division 1-lagen uppenbart är för att slå IFK, speciellt östgötakollegorna.
Finspång tog till många medel för att slå IFK, inte minst det psykologiska spelet kring matchstarten. Det gav IFK första förlusten. Nu hemma mot Åtvidaberg, en sorts tidig uppgörelse om bäst i Östergötland, var det tydligt att ÅBK hade lite mer geist än vad IFK hade. ÅBK, lillebror i östgötabandyn, ville lite mer. Det tror jag bidrog till att Villiam Bäckmark fick in 5-5-kvitteringen på det nästan sista som hände i matchen.
Det vimlade av tidigare Motalaspelare i ÅBK-laget, inte bara Eric Lisell utan även Jonas Kjellberg, Axel Hansson och täte målvakten Joacim Nygren. Jag kände igen fler namn än så, Petter Thor och två Wretman, Albin och Oliver.
Efter IFK:s urdragning ur elitserien har det jämnat ut sig och slaget om Östergötland är lite öppet. När Motala har bortamatcher snart mot både Åtvid och Målilla, vardagskvällar på utebanor, är det inte alls längre självklart, som jag trodde före jul, att det forna elitlaget Motala tar en av de två kvalplatserna till allsvenskan. Det kan mycket väl bli Målilla och ÅBK.
Det jag tycker är en viktig sak nu i IFK:s omstart/återtåg mot de högre serierna är att få spelarna i exil tillbaka. Jag menar de som bor kvar här och pendlar iväg till andra lag. Jag tänkte på det när Motala golfklubb berättade att det i Motala bor 850 golfare som inte är medlemmar i Motala GK. Det är lite så med bandyn också. Jag ser Tranåsbussen på Motalas gator lite då och då, jag ser att Emil Ring nätade tre gånger i allsvenskan nu i helgen, och Eric Lisell, en kompetent både spelare och nu tränare, bor och jobbar i Borensberg.
Jag säger som golfklubben, detta visar att sporten, bandyn i detta fall, har utvecklingspotential i Motala.
Jonas Enander signalerar för mål tidigt mot sin moderklubb Åtvidabergs BK. 5-5 slutade toppmatchen i bandyettan, en välspelad division 1-match. Det är en öppen kamp nu om de två kvalplatserna. IFK Motala har en hemläxa att göra, tycker Jens Bollius.
Patrik Spångberg i IFK Motala som spelade med svarta sorgband för bortgångne eldsjälen Bosse Johansson.
IFK Motalas Olle Gustavsson signalerar för 5-4. Men 5-5 blev det. Ett sevärt östgötaderby i bra bandyväder.