Det var ett otroligt konstigt slut på den här division 2-höststarten i Södertälje. Med motorvägen brummande intill läktaren försöker jag samla mig och fundera på hur hårt man ska såga Motala AIF efter den fullständigt onödigt tappade segern mot topptippade Syrianska FC.
Hårdaste kritiken, och ifrågasättandet, kom från laget självt. Tränaren Martin Axén kallade det "skämt" att inte lyckas ta tre poäng när matchen utvecklade sig som den gjorde. När kassaskåpssäkra 2-0 dyrkades upp av irrationelle Lalawele Atakoras två kontringsmål till 2-2 med en man mindre. Axén konstaterade att Maiflaget får käftsmäll på käftsmäll när matcher kan domineras, men där en ledning inte kan hanteras. Han klandrade hela kollektivet för tappet, inte bara spelarna utan även ledarstaben inklusive han själv. Assisterande tränaren Alexander Magnusson-Glaad sade att Maif hela tiden får jobba för sina mål och bjuder på motståndarnas. Spelaren Simon Karlsson sade att det fanns en plan för att hantera ledningen och överläget, men att det då gjordes tvärtom mot som var överenskommet.
Stor besvikelse och arga ansikten i Maif, men ingen hade någon egentlig förklaring till att det som hände kunde hända.
Kanske var det så simpelt som enkel psykologi, vilket Martin Axén också nämnde. När alla trodde det var avgjort kom ett mål från ingenstans, på en förlupen boll. Vilket fick Maif att krympa ihop och gå och gömma sig i rädslan över att tappa en stark seger, och vilket samtidigt gav Syrianska energi att ge allt in i kaklet. Alla vet att Syrianska är ett bra lag i medgång. Det alla på planen tänkte kunde hända, det hände.
Maif ska givetvis analysera sina misstag, men jag tycker också man ska ta med sig de första 80 minuterna, eller åtminstone första halvlek. Något är det värt att dominera borta mot Syrianska.
Syrianska vann inte heller och om Maif nu bara kan slarva mindre bakåt och avgöra matcher genom att sätta någon mer boll framåt så finns alla chanser att snabbt resa sig från den här "lilla" smällen. För den är inte så stor.
Jag skulle i alla fall föredra att dominera en match och klanta till det på slutet, jämfört med att vara underlägset och få in två flytmål på slutet. Allt beror på hur positivt man vill vinkla sin tillvaro.
I tabellen ser jag att det är jämnt och kampen kommer att fortsätta långt in på hösten, med många chanser kvar för ett Maif som inte bara har nuet att spela i, utan det är även viktigt att använda hösten till att forma 2022 års trupp och lag. Ett år då fotbollen kanske är lite mer som vanligt igen.