Ett år går så fort och det är så mycket som hinner hända, både i det stora och det lilla. Jag undrar om det inte är en födelsedag som jag minns bäst från det lokala sportåret 2017. En 46-årsdag kanske inte är mycket att fira normalt sett, men den fredagen i Trollhättan var något extra. Det var den viktigaste dagen för att IFK Motalas bandylag skulle ta sig tillbaka till elitserien.
En viss Patrik Spångberg lyckades mot alla odds ta sig tillbaka till A-lagsspel efter den svåra skärskadan i hälen han drabbades av säsongen före. På något vis var det bragdartat att han till slut, ett år efter att han befarat att han knappt skulle kunna stå på skridskor på allmänhetens åkning, hade tagit IFK tillbaka till elitserien. Han gjorde det dessutom tillsammans med sina två söner Viktor och Anton. En utan tvekan unik historia.
I födelsedagskalaset i Slättbergshallen gjorde Spångberg tre mål i 6–5-segern mot Gripen och veteranen var bäst genomgående i IFK genom kvalsegern. Sex dagar senare vann IFK med 5–2 hemma mot Gripen inför storpublik i Östgöta medias tv-sändning och laget var tillbaka i högsta serien.
Parallellt med det blå imponerande segertåget gjorde Solfjäderstaden ett lika imponerande rött segertåg genom grundserie och kval, vilket på våren tog Motalas herrinnebandy tillbaka till förbundsserierna efter sex år i distriktsserien. Fjäderns resa var också häftig att följa, där succévärvningar som Fredrik Ählström och tränaren Kristofer Vestergaard infört vinnarmentalitet i Fjädern.
För mig var det stort att infria löftet att samla det blå och röda laget tillsammans i rondellen på Drottningplan efter framgångarna.
Udda för min del under året var att gå en blixtkurs i bugg och sedan genomföra Motalabuggens comeback genom stan, i snöfall. En idrottsupplevelse jag och frun aldrig kommer att glömma.
Slutligen beklagar jag två saker djupt: Piraternas fall ur elitserien och dess plötsliga ekonomiska fiasko, plus Vadstena GIF:s hastiga utträde ur damettan i fotboll.
Det vi kan lära oss är att inte ta någonting för givet. Helt plötsligt kan det där laget vi hade bara vara borta, eller degraderat. Mycket förändras fort i sportens dramatiska värld.