Jag är helt övertygad om att Peter Gerhardsson kommer att spetsa till verksamheten. Inte minst viktigt: han kommer från klubblagsvärlden och det passar utmärkt när en av de viktigaste uppgifterna nu blir att lappa ihop den relation mellan förbundskapten och klubbar som fullständigt krackelerat.
Har skrivit det tidigare och kan ta det igen:
Pia Sundhage har gjort fantastiskt mycket för svensk fotboll och ska hyllas som spelare, som marknadsförare och som inspiratör. Inte som taktiker med byten lika ofta som det kallas till landslagssamling (nåja, något överdrivet). OS-silvret till trots är jag fortsatt tveksam till hennes storhet som svensk förbundskapten. Genom att ha alla spelare bakom bollen gjordes i Rio för första gången under de här åren mer än vad man kunde begära av hennes landslag. Men är det så vi utvecklas, tar oss vidare och in i framtiden?
EM i Nederländerna blir en helt annan utmaning. Då väntar lag som är lägre rankade än vi, då måste Sverige klara av att föra matcher, då kan vi inte parkera några bussar utanför straffområdet och hoppas på att Hedvig Lindahl ska rädda och att Lisa Dahlqvist ska avgöra på straffar.
Det finns, och har funnits, en mer eller mindre tyst kritik mot kaptenen, både bland spelarna och utifrån. Inte minst från de allsvenska tränarna som ansett att det saknats bärande spelmässiga idéer och respekt för deras arbete.
Peter Gerhardsson känns som en vass och spännande värvning som borgar för kvalitet och utveckling. Sedan får tiden utvisa om han är rätt namn för att vinna titlar. Insatserna med ett vasst spelarmaterial i Häcken nu på slutet gör mig inte helt övertygad och man ska också veta att han lär få ta över ett landslag som står inför en mer eller mindre smärtsam generationsväxling.
Nu är det också bara att hoppas att nye kaptenen också ges chansen att bygga upp en egen organisation. Det behöver förändras, det är rätt att nya vindar får blåsa och det är viktigt att de får göra det fullt ut utan att någon på förbundskansliet i Solna stänger till fönstren.