Om vi pratar tävlingsidrott i vår bygd rankar jag tre lag som de största. Sett till publik, intresse, kändhet i landet och ekonomi är det Piraterna, IFK:s bandylag och Maifs fotbollslag som är högst i statusligan.
Det är de lagen tidningen skriver om mest och det är de artiklarna vi vanligtvis får mest klick på. De är vår yppersta elit lagmässigt. Men en röd tråd som jag ser är att de alla har samma problem. De har svårt att hitta folk som vill ställa upp och jobba, i och runt föreningen. Problem att hitta typ funktionärer, ledare och eldsjälar är något alla med jämna mellanrum kommunicerar öppet om. Det är förstås ett hot mot klubbarna inför framtiden. Fler händer, gärna ideella, behöver bära bördan.
Då måste de avundsjukt titta på två andra Motalaföreningar, Solfjäderstadens IBK och Borens IK. Två klubbar med bredden som sitt adelsmärke och som också gärna kommunicerar ut den bilden av sig själva. "Kolla vad många vi är", uttrycker Fjädern som kunnat publicera bilder, och lagbilder, av hundratals ungdomsledare. Boren har pratat lyriskt om när klubben kunnat vara 60-70 personer på en elvamannaplan när två A-trupper tränat samtidigt.
Härligt att ni är nöjda, och hatten av för ett fint rekryteringsarbete. Jag vill inte vara den som sänker glädjen över det.
Men, nu till mitt men: Räcker det att vara många? Blir man automatiskt bra då? Blir man inte bara just många?
Jag frågar, eftersom Solfjädern åtminstone på herrsidan strävar mot högre elitnivå, Boren vill bli stabilt i riksserier med damlaget, och även har en strävan att till och med utmana Maif i herrfotboll.
Om en breddklubb även vill bli en bra tävlingsverksamhet måste man ta ord i sin mun som kanske annars känns som en svordom. Selektering, bantning av truppen, delegering av uppgifter.
Min bild är att Solfjädern har svårt att få folk att jobba för A-lagen. Hur går det ihop med hundratals ungdomsledare? Vem jobbar alla ledare för?
Borens utmaning är att bli mer än socialt föreningsliv där allt går ut på att alla ska med. Om Boren går till ettan, kan klubben ta den ledartröja för damfotbollen som Maif har gjort på herrsidan? Att fördela ut spelare till föreningar i lägre serier? Det är det som är elit, att man väljer ut och inte bara är många. Samtidigt vill alltså eliten i bygden inget hellre än bli fler. Den som kan kombinera bredd och elit är den som blir bäst i framtiden.