Patrik Spångberg gillar bandy. Förstås. Att då på sin 46-årsdag få spela elitseriekval med det IFK Motala han spelat för i 25 år, och tillsammans på isen med sina två söner, och få göra tre mål när laget vinner en svår bortamatch, ja då blir inte livet större.
Patrik själv tyckte inte att det var något märkvärdigt. Han visste inte ens om i omklädningsrummet efteråt att han gjort tre mål i 6–5-segern mot Gripen. Det fick jag berätta för honom.
Patrik ville mest prata om lagets lysande insats och hur imponerad han var av de unga grabbarna.
Men då kan jag prata om Patrik i stället. Vilken sanslöst fantastisk idrottsman. Det här var ett idrottsdrama med många ingredienser och det var laget IFK som vann, som Patrik påpekade.
Bäst på isen spelmässigt var kanske också sonen Viktor Spångberg. Om IFK inte går till elitserien lär han ha många anbud från elitserieklubbar nästa säsong.
Men matchens man var ändå Viktors farsa. Slalomåkningen till 5–1 i andra halvlek, så typiskt att jag inte filmade den. Det var ett solomål jag inte sett Patrik göra sedan 90-talet. Då gjorde han ett par sådana per säsong.
Det var precis som att han ville minnas gamla tider nu på sin födelsedag.
Nu lever den här kvalgruppen fullt ut. Jag längtar redan till hemmamatchen mot skrällen Falun på söndag. Misstänker att det blir en ny stor upplevelse, antingen av en veteran eller ett gäng ungtuppar.