Visst, det kan låta lite väl pessimistiskt att ge upp redan nu, när chansen faktiskt finns att vända 0–2 till 3–2 och ta sig till semifinal.
Jag förstår att ingen i IFK tänker, eller känner, att man är slagna på förhand.
Man måste givetvis intala sig själva att om vi bara ger allt och lite till finns en chans att slå Villa på hemmaplan och fixa en ny match i Motala på tordag.
Men ska man vara realist så är det chansen lika med noll.
Tyvärr.
Jag och kollegan Thomas Augustsson frågade en av spelarna inför kvartsfinalserien hur han ärligt såg på chanserna i procent att slå Villa och gå vidare.
Han svarade: "Noll".
Men strunt i det nu. Ingen kan begära att IFK sett till den unga trupp och de förutsättningar man haft ska kunna så ett lag som vimlar av landslagsspelare, några helproffs och andra halvproffs, och som hade gjort över 60 träningspass på sin hemmaplan inför premiären när IFK själva gjort ett (!).
Men se till att avsluta snyggt, åk och ut på planen och njut av stunden.
För när nästa försäsong tar sin början är det den här typen av matcher som ni ska ha för ögonen och sätta upp som målsättning att komma tillbaka till.