Bruun berättar att han hade ett litet "Motalasnack" med Viktor Spångberg inför finalmatchen mot Villa-Lidköping på Studenternas IP.
I Viktor Spångberg har han fått se sitt liv gå i repris. Två landslagsmässiga talanger som lämnade hemstaden Motala och moderklubben IFK för chansen att spela de stora matcherna och vinna guld.
Bruun flyttade 2002 och vann guld 2009, 2015 och 2016 med grönvitt. Spångberg flyttade 2021 och vann 2023. Efterföljaren lyckades snabbare.
Jag pratade med Bruun på söndagsförmiddagen. Då hade laget tagits emot i centrum med bengaler på natten och firat på nattklubb. Sedan var det brunch med laget på söndagen.
"Jag sade till Viktor att inte många från vår klubb får uppleva det här. Njut av stunden och upplevelsen, och det kan man ju säga att han gjorde också. Helt fantastiskt att han avgör", ler Bruun som tycker att VSK:s guld var pricken över i för en bra säsong, att det var VSK som ville mer som lag i finalen.
Bandyfinalen är speciell i svensk idrott och jag tror det här avgörandet var vatten på kvarnen för de som vill ha kvar en finalmatch. Trots knottrig ute-is i regn. Det blir med en match engelskt, Busterlikt och något att värna om. Tror inte de rysningarna kan framkallas på samma sätt i en matchserie. Det blir inte lika stora matcher inomhus.
SM-guld i bandy är något extra och nu kan Viktor Spångberg dela känslan med IFK Motalas lag från 1987, Henrik Hagberg, Anders Bruun, Linus Pettersson och flera andra.