Begreppet sommartorka tror jag inte finns längre, känns som att tempot är minst lika högt. Både hos de som fixar saker och de som tar del av saker. Men ändå är det fortfarande så att vardagen återinträder efter sommaren och folk tar plats i sina vanliga roller igen. September brukar vara en händelserik månad, en tempohöjning på agendan.
14 september vill jag framhålla som en dag då det händer mycket spännande. Ett stort träningsställe, Friskis och svettis, invigs i Luxorlängan. Jag vet att det är stort intresse för den kedjans intåg i stan.
Samtidigt arrangerar Wetternbuggarna GP-tävling i bugg i Motala sporthall. Det är tävlingar som är stora, och Nathalie Albrigtsen återvänder till hemstaden. Albrigtsen vann Guldklockan, lokala bragdguldet, 2010 och är fortfarande i Sverigeelit.
Samtidigt meddelar IFK Motalas bandyklubb att Stadsloppet blir av även i år efter klubbens adjö till elitserien. Bandylöpet heter det nu och det springs av det nya division 1-laget 14 september.
Det är en fin tradition, tycker jag, med Stadsloppet. Ett hyfsat enkelt sätt att skapa publicitet och inkomster. Jag har själv en rad år sedan det kom till stan 2012 sprungit varvloppet där man har skön kontakt med publiken. Mannen som tog loppet till stan, Pär Beckne, springer i år också, även om han dragit till Stockholm och Hammarby. Enligt vad jag förstår av Linda Nordlund i IFK:s ledning nu i IFK:s inlägg på sociala medier blir Bandylöpet i stil med vad Stadsloppet var. En skön grej på torget, och kassako för bandyklubben.