Man vet ju egentligen vilka element som är inblandade när skidskytteåkarna forsar förbi i tv-rutan. Men det är ändå spännande när detaljerna ges, som norrmannen Torstein Stenersen kunde göra i veckan när han föreläste i Motala om sin tid i Wolfgang Pichlers svenska landslag.
En skidskytteåkare är en utomhusidrottare som ska behärska vädrets olika underfundigheter, och hur det påverkar både skidåkning och skytte i olika vindar och temperaturer. Åkaren ska vara en duktig skidåkare i både skate och klassiskt, men också ha vapenkunskap om sånt som kaliber, ammunition och hur man anlägger. Man har flera gevär med sina egna kulor och man ska ha koll på hur detta fungerar i alla typer av förhållanden. Till detta kommer kroppens puls i det läget och även att skapa så bra glid/fäste som möjligt med specifik vallakunskap.
Skidskyttar på landslagsnivå har förstås en massa experter runt sig, men jag blev ändå överväldigad av Stenersens berättelse. Det är bra gjort att kunna utföra allting i en enda tävling. Jag förstår lyckan, som han beskrev, när allt fungerar.
Man kan ju förstå att en sport som skidskytte har en hög tröskel när det är så mycket som krävs. Samtidigt ger det en status och upphöjdhet för de som ändå lär sig allt detta och tar åren i gruvan för att nå tv-rutan.
Det är ungefär som bowling och varpa. Alla kan slå en strike första gången man är i en bowlinghall, och den enkelheten är en styrka för den sporten. Samtidigt krävs det så mycket mer att klara en "smocknolla" från 20 meter med en utformad sten och då blir det en annan nivå som färre då kan göra.
Jag tänker innebandyns fördel, att du bara behöver ha ett par gympaskor och springa och på det göra dina konster. I ishockey och bandy behöver du åka skridskor - också. Plus veta isens olika variationer och den slipning som krävs. Klart att det finns fler innebandyspelare då, när det blir billigare i enklare anläggningar, men hjältar på is blir något särskilt.
Fotboll, friidrott och simning är enkla saker som kräver innötning av få moment. Klart att de sporterna alltid kommer att ha en plats i vårt framtida samhälle. Kostar det lite kan många vara med. Liksom skidåkning på vintern, känns rätt spartanskt när man fått en föreläsning kring vad en skidskytt behöver kunna.
Jag funderade på det härom kvällen, när kommer springskytte att slå igenom? Känns ju som skidskytte borde kunna slå, och fascinera, i den varma världen också.