Det blev 0-1 i tv-matchen i ettan mellan Boren från botten och P18 från toppen. Det kan tyckas jämnt och det var det. Fullträff på någon hörna och Boren hade fått med sig en skrällpoäng. Bra kämpat mot en storasyster från andra sidan havet.
Men samtidigt var det skilda världar som möttes och frågar man hur det satsas i och kring föreningen är det en ocean mellan Visbys och Motalas damfotboll. Jag är van vid att jämföra Gotland vs Motala-Vadstena, eftersom det är mina områden jag bevakat som journalist. Många likheter finns i invånarantal, statusen på lag, bredd, arrangemang och individuella stjärnor.
Det finns dock skillnader och en av dem är satsningen på damidrott. Den är nischad, tydlig och jämställd på ön. När jag jobbade på GT fick jag beröm för att vi hade så många tjejer i tidningen. Jag sade att de kunde berömma tjejerna i stället och de som jobbar för damidrotten, eftersom det är så många framför allt lag som är bra. Som Endre i innebandy, Ladies i basket och Dalhem i fotboll. Nu är det P18 som tagit över damtronen, med hela Gotland bakom sig. Även Dalhem underordnar sig.
P18-tränaren Fredrik Bägerfeldt är själv invärvad som en spets-satsning och med honom sex spelarimporter. Det finansieras av 40-50 företag, och intäkter från hemmapublik. P18 ska till elitettan och vidare till allsvenskan. I elitinriktningen samarbetas det med FC Gute, Visbylaget som är en ren herrklubb. P18 har bara damer.
Här ser jag möjligheter för Boren att ta efter. Nischa mot företag och bygd att Boren är elitlaget på damsidan, det är spetsen i Boren. Tillsätt tid och pengar, prioritera i den stora verksamheten just damsidan. Här tycker jag Borens styrelse ska peka ut den riktningen.
När Sveriges landslag är guldfavorit inför ett EM i England, Linköpings FC är populärt topplag som går bra, och IFK Norrköping har ambitionen att skapa östgötaderbyn i högsta serien, vore det ju perfekt om Boren som förening tog på sig en elitroll i västra länet.
Jag försöker gång på gång tussa ihop Boren dam med Maif herr som det perfekta äktenskapet i Motalas fotboll. Klubbarna skulle kunna samarbeta och skulle kunna dra varandra framåt på många sätt. Men tyvärr verkar det som att båda har blickarna mot en annan, nämligen Boren herr, vilket gör att Motala som fotbollsstad står och stampar på samma ställe i stället för att ryckas med uppåt.