Det är en Jonas Junland som har en ledig dag med barnen hemma i Schweiz som svarar i telefonen under tisdagseftermiddagen. I bakgrunden hörs barnen i full rörelse och när jag frågar om han vill prata om hans starka poängskörd i serieinledningen ryggar han tillbaka.
– Ödmjuk som man är vill man inte prata om det. Men fråga på du, säger han och skrattar till.
Junland har spelat samtliga 18 matcher i säsongsinledningen för det schweiziska laget Lausanne i NLA. Resultatet för honom själv har varit tre mål och 18 assist vilket ger honom 21 inspelade poäng. Därmed leder han nu NLA:s poängliga.
– Ur en personlig synvinkel har det traskat på i en takt som inte är hållbar över en säsong. Man får inte bli alltför besviken om man hamnar i någon form av svacka sen, säger han.
Vad är anledningen till att du börjat så starkt då?
– Jag har varit här i några år nu och är rätt bekväm i min roll. Jag vet vad laget vill ha ut av mig. Jag får mycket tid i powerplay där jag och en kille till har spelat ihop i tre år nu och har en väldigt bra kemi. Det är klart att powerplay spelar en stor roll poängmässigt. Sedan antar jag att vi kör ett system som passar mig bra.
Det är väl inte ofta en back toppar poängligan?
– Nej, det händer inte så ofta. Sedan måste man komma ihåg att det är 32 matcher kvar. Det kan som sagt bara gå utför då det är väldigt ensamt här uppe på toppen. Jag tror inte att jag kommer vara kvar där när säsongen är slut utan då är det nog någon forward som varit betydligt bättre och gjort mer poäng. Sen är det lite roligt givetvis. Folk noterar det. Men personligen är det viktigare för mig att vi vinner som lag, säger Junland och fortsätter:
– De personliga framgångarna har hamnat lite i skymundan de sista åren – det var viktigare när man var yngre. Nu är det istället att vinna mästerskap som driver en.
Det är ett bra liv som den LHC-fostrade backen lever i Schweiz. Hockeymässigt har han mest istid av alla backar och familjen trivs på det privata planet. Under somrarna dyker dock fortfarande hans ansikte upp i Saab Arena. Det är ingen hemlighet att Linköpings HC ligger honom varmt om hjärtat.
– Jag bryr mig jättemycket om LHC. Ska jag vara helt ärlig så bryr jag mig mer om Linköping än vad jag gör om Lausanne. Sedan att jag spelar här finns det många anledningar till. Jag kollar på alla LHC-matcher som jag kan.
Efter den här säsongen har han ett år till kvar på kontraktet i Lausanne – och sedan får han se var resan fortsätter.
– Just nu spelar jag i en värld där man tjänar ganska bra med pengar och jag vet att det går väldigt fort både åt det positiva och det negativa hållet. Jag försöker bara att ta en dag i taget och inte stressa upp mig över hockeyn. Jag älskar att spela hockey och att göra det på den här nivån i Europa så bra jag kan. Jag vill spela så länge jag kan – i fem, sju eller åtta år till – utan att behöva bli skadad. Jag spelar för att vinna varje år och det känns som det finns en skaplig chans att vinna ett schweiziskt mästerskap. Vi har haft en svagare grupp ett par säsonger men har en bättre grupp i år. Sedan har jag kontrakt även nästa säsong och vet att vi kommer att få en ny arena och kommer fortsätta värva bra spelare hit. Sen skulle jag vilja vinna ett SM-guld till. Givetvis går tankarna om att det är dags för Sverige igen såsmåningom.