Pontus Norlin är nöjd med hallen som de nu har hunnit ha i två år. "Vi har fått en mycket bättre kvalitet på verksamheten nu", säger han.
– Bra där! Fortsätt, fortsätt! Rör på dig!
Tränarnas ord ekar i Radiomastens innebandycenter, skratt och skoj blandas med koncentration. Det är tisdag eftermiddag och här tränas två lag samtidigt på olika spelplaner.
Tjejerna, födda 2012, övar just nu på bland annat uppspel för att få till ett effektivt anfallsspel. I andra änden av lokalen har åttaåriga killar precis delats upp i två grupper för att effektivisera träningen.
Det har gått två år sedan de nya lokalerna invigdes och det har blivit ett stort lyft för dem.
– Det här har blivit en jättebra mötespunkt och nu har vi flera som kommer hit och spontankör, säger Pontus Norlin, som är både ungdomsansvarig, marknadsansvarig och sportsligt ansvarig för klubben.
Han fortsätter:
– Det känns jättekul att vi kan erbjuda idrott till så många och ge dem en aktiv och värdefull fritid. Vi har fått en mycket bättre kvalitet på verksamheten nu. Det har blivit ett jättestort intresse för innebandy och jag tror att hallen har betytt väldigt mycket för oss.
I Radiomasten innebandycenter kan tre lag tränas samtidigt på olika spelplaner. "Det är full fart här på kvällarna", berättar Pontus Norlin.
Sture Kratz, Lou Engmark och Leon Tziolas tränar tillsammans. Det bästa med att spela innebandy är "att ha kul", berättar Lou Tziolas.
Sture Kratz har spelat innebandy i två år. "Det är roligt att göra mål", säger han.
Hos killarna är det full fart under träningen. Melvin Holmgren är fullt fokuserad på spelet.
I nuläget har de totalt 26 lag plus träning för de allra minsta, innebandy för alla samt ett motionsgäng.
Samtidigt så växer de och det var därför de träffade kommunen nyligen, för att se över hur verksamheten kan utvecklas på sikt.
– Vi har kö in till tre ungdomslag och ser att vi nått gränsen, vi kan inte ta in mer. Det vi vill titta på är hur det ser ut om fem år, hur vi ska säkra framåt så att fler ska kunna spela, berättar Norlin.
Att flytta igen är dock inte aktuellt, utan diskussionen handlade om hur de ska kunna erbjuda innebandy till så många som möjligt. Helst hade de velat titta på möjligheterna att bygga ut Radiomasten Innebandycenter ytterligare i och med att padelhallen skulle flytta. Men den möjligheten fanns inte.
I stället behöver de boka in sig i andra hallar vissa dagar. Redan nu använder de sporthallen två dagar i veckan och Marieberg en dag. Men det är svårt med lokalerna och det är många klubbar som ska samsas om samma yta.
Att hitta lösningar så att fler ska kunna spela handlar om att man vill öka kvaliteten på juniorsidan. Man vill bland annat kunna erbjuda extraträning för de som vill.
Norlin berättar att den nya hallen som ska byggas i Ekön blir en viktig pusselbit.
– Det kommer lätta på trycket för alla här i kommunen. Det är ju inte bara vi som växer utan det gör ju både pingis, futsal och basket också. Sen är diskussionen inte färdig än, det är en pågående dialog med kommunen, säger han.
Huvudmålet för Solfjädern är att fortsätta satsa på barn och unga.
– Bredden är det största för oss. Vi har väldigt unga seniorlag och utmaningen är hur vi ska få våra äldsta att stanna kvar för att ta steget upp och bli senior, säger Norlin.
Inne i hallen har tjejerna precis fått vätskepaus. Några sätter sig en liten stund för att vila innan träningen fortsätter.
Olivia Edlund har spelat innebandy sedan hon var fem år. "Det bästa med innebandy är att man får springa mycket och det är tydliga regler", säger hon.
Tjejerna (f12) får den här dagen träna på det som inte gick så bra på den senaste matchen.
Signe Petersson Ståhlnacke skrattar tillsammans med sina lagkamrater.
Juli Ivarsson har tränat innebandy sedan hon var två år. Hennes pappa är tränare och introducerade sporten för henne.
– Pappa tog med mig till hallen och jag tyckte att det var jättekul så jag körde på. Jag gillar att vinna, berättar hon med ett skratt.
Tränarkompisen Olivia Edlund fastnade också tidigt. Hon var fem år när hon första gången kom in i en hall för att spela.
– Jag ville börja med en sport och pappa sa att han hade spelat innebandy, så jag testade. Jag spelar fotboll också men innebandy är bäst. Man får springa mycket och det är tydliga regler, säger hon innan hon försvinner ut på spelplanen igen för att fortsätta träningen.