– Ja, säger Nicklas Rudberg på frågan om den ska byggas.
– Nej, säger moderaten Tony Johansson.
Båda parter får givetvis utveckla sina svar. Nicklas Rudberg först:
– Förstudien är ännu inte klar och vi måste få den först för att kunna ta ställning. Vi har ju varit ganska oroliga över den gamla anläggning vi har där nere och det visade sig den här sommaren att det var befogat. Jag kan bara konstatera att om vi ska is tidigt på säsongen så måste det till en hall. Det finns inget alternativ.
Tony Johansson:
– Vi kallar det för bandyhall för det är vad det är. Dessutom var förstudien klar i maj, men den hölls ju hemlig, varför är oklart. Det kanske var felaktigheter i den, det har vi ingen aning om, vi har i alla fall inte fått se den. Vi säger att vi inte har de pengarna just nu, att vi har inte råd att investera i en bandyhall. Vi tycker att man måste hitta en annan ekonomisk lösning än att kommun ska gå in och ta hela kostnaden. Tittar man på prio finns det mängder med andra aktiviteter som går före. Som hela skolområdet, byggandet av skolor och förskolor, vi har andra idrottsföreningar som har ett större behov av anläggningar. Sen har vi inget emot bandy, vi skulle gärna bygga en kanonfin bandyhall om vi hade haft ekonomiska resurser för det. Däremot är vi givetvis för att isbädden där nere måste fixas till.
Vad är Motalas styrka som idrottsstad?
NR: – Engagemanget. Och att vi är väldigt duktiga, oavsett förening, på att arrangera stora event. Allt från SM i olika grenar till exempelvis den återkommande Folkracefestivalen.
TJ: – Jag håller med. Jag vill också vilja betona bredden på idrotten i kommunen. Vi har duktiga elitlag, men också stor bredd på verksamheterna och, faktiskt, bra anläggningar för gemene man som underlättar motionerandet.
Vad är Motalas svaghet?
NR: – Vår svaghet är att det fortfarande finns människor som inte hittat till idrotten. Dessutom tappar föreningarna medlemmar när de kommer in i tonåren och där har nog alla klubbar en stor utmaning.
TJ: – Spontant är svagheten generellt våra anläggningar, där är många undermåliga. Både skicket på dem men också tillgången, föreningarna får inte plats längre. Lokaler och anläggningar räcker inte till.
Hur ser ni idag, några månader efteråt, på köpet av Piraternas byggnader vid Motala Arena och det faktum att det fortfarande inte finns något arrendeavtal med SMK Motala?
NR: – Vi är i förhandlingar med SMK Motala nu och det finns en vilja från Piraterna att betala en hyra för anläggningen. Vi är överens om att de ska betala en hyra för 2018, men vi är inte framme vid ett klart arrende ännu. Jag hoppas det löser sig inom någon vecka.
TJ: – Det var ju mycket debatt i fullmäktige om det här köpet och vi var emot att köpa byggnaderna. Vi tyckte inte om affären, om jag säger så. Sen tycker jag att det borde funnits ett arrendeavtal klart för länge sen, men är det på gång nu så är det bra.
Är nån elitidrott viktigare än någon annan, skulle ni hellre se Maif i allsvenskan än Piraterna i elitserien?
NR: – Nä, det finns absolut inget som säger det. Motala har en stark bredd och en bra elit och den ska vi värna om, oavsett idrott. Individuella prestationer är minst lika viktiga som framgångar inom stans lagidrott.
TJ: – Jag har ingen annan uppfattning. Det är viktigt att ha elitidrott för breddens skull, och vise versa. Sen går ju det där i cykler, en sport kommer upp ett tag och ersätts sen av någon annan. Alla ska få det stöd de behöver.
Vad händer med det "odugliga" golvet i Team Sportiahallen som alla klagar på?
NR: – Vi har fört fram det vid upprepade tillfällen och nu ligger väl frågan hos Tekniska förvaltningen tror jag. Det här var ett kompromissgolv från början och det blev bevisligen inte bra. Men ärendet ligger still som det är just nu.
TJ: – Vi har snart ett utskottsmöte i kultur- och fritidsutskottet där jag sitter med, jag kan ta med mig den frågan och se var ärendet är just nu.
Hur ser ni på att Idrottsparken, det som kallas Motalas representationsarena, är godkänd för UEFA-matcher i fotboll men inte för någon form av mästerskap i friidrott eftersom löparbanorna är för smala?
NR: – Det visste jag inte om. Det är kritik vi får ta med oss i kommande diskussioner med bolaget kring Idrottsparken.
TJ: – Det är också första gången jag hör det. Något måste gått fel i starten, när den byggdes om. Om det stämmer är det sorgligt.
Hur blir det med ny sporthall i Borensberg?
NR: – Vi vet om behovet där och det finns med i den översiktliga planeringen att det behövs en ny hall. Jag kan däremot inte svara på när och om det blir en hall.
TJ: – Jag är väl insatt i gymnastikföreningen i Borensberg och för ett antal år sen så hade vi tagit fram ett förslag på en specialinredd gymnastikhall där föreningslivet, näringslivet och kommunen gemensamt skulle få till en hall för enbart 6 miljoner 600 000 om året i tio år. Det skulle frigjort tider för övriga föreningar i Borensberg, men tyvärr rann det ut i sanden. Vi kunde garantera intäkter på 450 000 om året men fick inte något ordentligt svar från kommunen om de övriga pengarna. Det var en möjlighet som kunde skötts bättre.
NR: – Jag håller inte med där. Vi rådde föreningen att först gå till Allmäna Arvsfonden för att söka pengar för det var ett klockrent exempel på projekt som de stöttar, men det skickades aldrig iväg någon ansökan och sen försvann ärendet.
Det finns stort behov av hallar även i Motala. Vad är på gång?
NR: – Vid exempelvis Vätternskolan har det funnits en problematik att vi inte ägt någon tomt att bygga på. Nu vet jag att kommunen skickat in en fråga till tomtägaren Radiomasten att få bygga en idrottshall i anslutning till en planerad ny förskola där. Hur långt man kommit i den diskussionen vet jag dock inte.
TJ: – Vi märker att skolorna växer så pass att eleverna har svårt att få lokaler till sin idrott på skolschemat. Det är väldigt oroande. Samtidigt kan inte kommunen göra allt och det gäller att hitta andra vägar, för att få ner kostnaderna. Men att behovet är stort, det är vi väl medvetna om.
Hur tänker ni kring föreningsbidragen som inte höjts på många, många år?
TJ: – Det är många föreningar i Motala som får ett bidrag för att sköta sin anläggning, vilket skapar ett större engagemang. Men nu har kommunen fått i uppdrag att titta över hela bidragsdelen och det är på tiden att nåt görs där.
NR: – Vi vill höja aktivitetsersättningen, för det är det som är målgruppen, ungdomar upp till 20 år.
Hur ska man få fler unga att röra på sig?
TJ: – Vi har i vårt partiprogram att man ska erbjuda alla 7-åringar fritt medlemskap första året, oavsett vilken förening det handlar om. Det är ett sätt att ge alla möjlighet att komma in i föreningslivet, för att få en bra start. Sen har skolan en mycket viktig roll i det här arbetet, att få barnen att känna att rörelse och motion blir den naturlig del av deras vardag.
NR: – Vi vet idag att många barn går in i föreningslivet, men slutar när de nått över 11 års ålder. Där har föreningslivet en hel del att jobba med. Sen har vi i kommunen ett folkhälsoansvar där vi måste få ungdomar att röra på sig, och där är skolan oerhört viktig. Det är där den goda vanan planteras.