Nina Koppang har skrivit ett treårskontrakt med Vipers Kristiansand, och debuten hoppas hon kunna göra sent i vår.
När hon nu är på väg tillbaka till Norge, efter att ha vilat upp sig i Vadstena en dryg månad, så är det med optimism i sinnet.
– Jag ska vara tillbaka innan säsongen är över, säger 22-åringen.
Om vi tar OS i Paris först så var det en kluven upplevelse. Fyra, precis utanför pallen och utan medalj, vill ingen idrottare bli. Sverige var besviket över att missa final.
– En jättebesvikelse när vi var så nära final, säger Nina.
Samtidigt tog Koppang mycket plats och gjorde avgörande insatser genom turneringen. Det var hennes stora internationella genombrott.
– Jag är stolt över prestationen vi gjorde och kul att få mer förtroende. Sedan nu i efterhand, att bara vara där var ärofyllt. Det är min bästa upplevelse i idrotten, säger Nina som nu blev den olympier som hennes pappa Nils var för Norge i fäktning på 1970-talet och 1980-talet.
Efter OS fick Nina Koppang och staben runt henne ta beslutet om att operera knäet och den menisk som spruckit upp mer efter Paris. En operation hon måste göra förr eller senare. Den gjordes i Oslo i september.
Nu har hon valt att sy menisken och prognosen på frånvaro är fyra till sex månader. Rehaben är i full gång.
– Skönt att ha operationen gjord. Säsongen kan ju pågå till juni, så i slutet hoppas jag vara med igen.
Efter det medicinska kom dock nya problem, det ekonomiska i hennes nya klubb Vipers Kristiansand som hon har ett treårskontrakt med. Först meddelades konkurs, men sedan räddades klubben.
– Det var tumult en vecka där vi slets mellan hopp och förtvivlan. Lättad och glad att det ordnat sig.
Hur kommer det sig att du skrev på för en klubb som länge haft ekonomiska problem?
– Man väljer inte klubb på det ekonomiska. Jag valde Vipers för laget, spelarna och den handbollen som spelas. Dessutom skrev jag på för ganska länge sedan. Då var det inte så tydligt med det ekonomiska.
Hur trivs du nu?
– Jag trivs jättebra i staden och med tjejerna i laget. Det är en bra idrottsstad med herrhandboll också, plus fotboll och volleyboll.
Målsättning?
– Norska ligan vill vi ju vinna. Sedan är konkurrensen i Europa stenhård, men vi vill nå så långt som möjligt.
Gör du något mer än spelar handboll?
– Ja, jag ska läsa nationalekonomi på 50 procent, på distans.
Hur går det med norskan?
– Jag förstår de ord jag behöver förstå. Annars pratar vi mest engelska i laget, och jag pratar svenska med norskorna, och de norska med mig, säger Vadstenatjejen.
Nina Koppang vann MVT:s Guldklocka 2022 efter sin comeback i sporten efter sjukdom. Nu stundar ett nytt spännande kapitel i karriären.
Nina Koppang fick sitt stora landslagsgenombrott i OS, men en knäskada och operation gör att hon får se EM på avstånd på tv. I slutet av säsongen hoppas hon vara tillbaka.
Nina Koppang var besviken över fjärdeplatsen i somras på OS. Men med distans säger hon också att OS är det största hon upplevt inom idrotten. Nu stundar proffsliv i norska Kristiansand.
Nina Koppang är 22 år jobbar med handboll i Norge. Men hon pluggar också nationalekonomi på distans i Sverige.