– Det är inget vatten i diket. Då är det väl inget vattenhinder?
Hampus Karlsson ropar bort mot sina spelkamrater Melker Landström och Max Andersson Wisell. Sen tittar han återigen ner mot sin boll som ligger där på botten.
Och så inleder de en diskussion om vad reglerna säger. Gula pinnar betyder ju att det är ett vattenhinder och att man måste plikta ett slag.
Till slut enas de om att man ändå får spela en boll i hindret om man inte grundar klubban. Så helt klart har de tre lyssnat på ledarna Moltas Rytthammar och Dennis Fransson.
På tre dagar har trion fått lära sig chippa, putta, slå långa och korta slag. Och när de nu på den sista dagen spelar Skandia cup så konstaterar Melker att han ändrat uppfattning om vilken som är hans favoritklubba.
– Förut, när man mest stod på rangen, så var det drivern. Men nu när man är ute på banan så gillar jag sjuan, den är säkrare. På rangen gör det ju inget om man slår snett för då är det ju bara att slå en ny boll. Här ute så räknas ju alla slag, säger han och greppar sin sjua och slår till upp mot green.
– Snyggt slag, berömmer Max Andersson Wisell innan de med raska steg går vidare på sitt livs första tävlingsrunda. Men långt ifrån den sista menar Max som blivit rejält biten av att spela golf och när han får frågan vilken den största förklaringen till det är svarar han:
– Man får vara utomhus och göra någonting i flera timmar. Det är härligt så det kommer bli mycket golf i sommar.