Det är december 2018. Jag och sex, sju andra killar sitter i ett omklädningsrum i Borensberg. Vi har precis blivit utskåpade av Dribbla United i Kristbergs cup. Jag kommer inte ens ihåg vad det blev, 10-0 kanske? Min egen insats var något av ett haveri. Frustrationen tog över, jag började dribbla och försökte göra allt på egen hand istället för att ta hjälp av lagkamraterna. Säkert hälften av målen var mitt fel.
Där sitter vi, BK Zeros herrlag, och skäms för vad vi har gjort. Hur f*n kan vi vara så dåliga? Någon i omklädningsrummet ställer frågan ingen vill tänka på.
Kommer de lägga ned laget?
Att vi över huvud taget fick åka och spela Kristbergs cup var resultatet av träget tjat på de som sitter i fotbollsutskottet. Jag själv fick ordna med tröjor, och stod som både spelare och ledare på laguppställningen. Hela vintern hade vi varit utan tränare, och antalet spelare har sjunkit för varje träning.
– – – – – –
Där och då var det inte mycket som talade för att BK Zeros skulle ställa upp med ett lag i division sex kommande säsong.
Nu, knappt tre år senare, har herrlaget gått upp till division fyra. Under lördagen ska de möta stadens största klubb, Motala AIF. Vad var det som hände?
– – – – – –
Emil Cleve slår sig ned i klubbhuset, bland gamla vimplar och pokaler. Det är dagen innan den häftiga matchen mot Motala AIF i Östgötacupen.
– Det här trodde jag aldrig när jag kom in i klubben för några år sedan, säger han.
Vi tar det från början.
Någon månad efter den där hemska futsalupplevelsen presenterade BK Zeros en ny tränarduo. Herrlaget var räddat. Emil Cleve och Richard Adolfsson skulle ta över.
Emil Cleve berättar:
– Jag har spelat fotboll i Zeros lite från och till, och den där vintern kände jag ett sug att börja spela igen. Jag frågade Magnus Ek (som satt i fotbollsutskottet) vem som var tränare, så jag kunde prata med honom om att komma och träna. Då berättade Mange att de inte hade någon tränare, och knappt några spelare heller. Sedan sa han att vi skulle höras senare, när han visste mer.
Men Magnus Ek ringde tillbaka bara några timmar senare. "Jag kom på en sak. Det är ju du som är nästa års tränare."
– Då svarade jag att det låter bra, men att jag inte vill göra det själv. Så jag kollade med Richard (Adolfsson) som jag jobbade ihop med på XL Bygg. Vi hade snackat löst om att göra något liknande, och det här kändes kul.
Sagt och gjort, Richard Adolfsson och Emil Cleve blev nya tränare i Zeros.
Men ett problem kvarstod. Det fanns ju knappt några spelare. Jag själv och flera av de andra som var kvar i truppen hade dessutom börjat träna med andra lag.
– Då var det bara att ringa runt till gamla kompisar, och folk som jag hade spelat med tidigare. Flera som hade slutat med fotbollen, men fick upp suget nu när vi drog igång något. Sedan var vi över 20 personer på första träningen, berättar Emil Cleve.
Richard Adolfsson ledde det pånyttfödda laget med Cleve som spelande assisterande tränare. Det blev succé direkt. BK Zeros vann 16 av 18 matcher den säsongen och gick upp till division fem.
– Vi hade kanske inte det bästa laget, men vi var många på varje träning och hade en bredd. Jag tror det var därför vi lyckades så bra.
Inför säsongen i division fem hände väldigt mycket. Flera av nyckelspelarna från division sex slutade och Zeros fick in massor av etablerade nyförvärv.
Emil Cleve har haft en viktig roll i det hela. Han har värvat de flesta av spelarna som kommit in.
– Jag försöker ha koll på vad det finns för spelare. Ofta har det varit killar som lagt av med fotbollen, haft skador eller tappat motivationen för att spela högre upp. Då har jag hört av mig och kollat om de är sugna på att komma hit. Sedan har det gjort att de kanske tar med någon kompis, och plötsligt har vi fått in många duktiga spelare.
– Jag och Ricky (Richard Adolfsson) la ned väldigt mycket tid på detta, berättar Emil Cleve.
Plötsligt hade Zeros förvandlats från ett starkt division sex-lag till en toppkandidat i division fem. Såna som jag själv fick hitta andra klubbar, för nivån i Zeros hade höjts flera snäpp. Även Emil Cleve själv, som var en given spelare i division sex, fick svårt att ta en plats.
– Jag sa när jag tog över att jag ska göra Zeros så bra att jag själv inte platsar längre. Och nu har vi kommit dit, säger han med ett skratt.
– Det var egentligen där den stora förändringen skedde. Mellan femman och sexan. Allt blev bättre.
BK Zeros kom tvåa i division fem och förlorade bara en match, mot Västerlösa. Det gav en plats i division fyra. Nu har de i stort sett samma lag, kryddat med några nyförvärv. Och hittills har det gått helt okej i fyran.
I somras hoppade Richard Adolfsson av som tränare, och nu är Emil Cleve den enda som finns kvar från när Zeros gick in i division sex 2019.
– Frågan är om det är bra eller dåligt. Jag kanske gör så att ingen trivs, säger han och skrattar.
Truppen är inte det enda som ändrats. Hela klubben har förvandlats. Tidigare i år lades damlaget på is, men i övrigt är BK Zeros på frammarsch. Det tycker i alla fall Emil Cleve.
– Det är positiva vindar i Zeros. Engagemanget växer och folk som inte har varit här på många år dyker upp för att se matcherna igen.
Att få göra den här resan med just Zeros är speciellt för Emil Cleve.
– Min pappa, farfar och farbror har spelat här, och Zeros är min klubb. Så det blir lite hjärta och känslor. Jag är glad över att herrlaget är tillbaka på den nivån de borde vara på.
Att de ska spela mot Motala AIF under lördagen gör förvandlingen extra tydligt. Det hade inte funnits på kartan när vi satt där i december 2018, och funderade på om laget kommer läggas ned.
– Galet att det bara är två år sedan vi var i sexan. Det är häftigt för alla ungdomar i föreningen och för oss i laget. Vi kommer göra det till en heldag med bakluckeloppis och allt möjligt runt omkring. Jag ska se till att njuta av detta.