Försäsongsträningen inför säsongen har varit igång i ett antal veckor. Men för BK Zeros Mirjami Martikainen så kommer det inte bli något fotbollsspel i år.
För i nästa vecka ska hennes trasiga korsband opereras och sedan väntar en lång rehabilitering innan hon eventuellt kan spela fotboll igen.
Och att få säsongen spoilerad av en knäskada är något som hon trots att hon ännu inte fyllt 21 år blivit van vid.
– I maj 2017 hände det första gången. Men då blev jag aldrig uppkollad ordentligt. Jag blev bara skickad till sjukgymnast, säger Mirjami när vi hälsar på i hennes lägenhet.
Där vi sitter vid hennes köksfönster med utsikt över Motala berättar hon att sjukgymnastiken i kombination med att hon tränade på styrketräning för att stärka upp musklerna runt det gjorde att knät kändes bättre.
Så efter att ha varit borta från laget i över ett år bestämde hon sig för att hon skulle testa att börja träna igen.
– De två första träningarna så kände jag att det fanns en glapp. Men jag tänkte att det bara var att köra på. Sen sträckte jag mig och när jag kom tillbaka efter det och gjorde en träning till så kunde jag köra för fullt. Då kändes knät precis som det ska.
Den känslan fick henne att bestämma sig för att testa att spela match också. Kämpa tillsammans med lagkamraterna ute på planen igen. Den glädjen blev dock kortvarig.
– Det tog tre minuter sen small det, säger Mirjami och grimaserar när hon minns tillbaka till matchen i höstas.
Läkarundersökningen direkt efteråt gav ändå ett visst hopp om att det trots allt inte var så allvarligt. För då fick hon beskedet att knät kändes stabilt och att hon nog skulle kunna vara tillbaka med laget på plan igen inom några veckor.
När smärtan inte gav med sig på några dagar så sökte Mirjami sig till en ny läkare och nu blev beskedet ett annat.
– Han konstaterade direkt att korsbandet var av. Han kunde inte fatta att den första läkaren hade missat det. Så nu ska jag opereras på tisdag. Det ska bli skönt. Det kommer säkert vara tungt i början när man har ont. Men jag tränar ju mycket själv så förhoppningsvis så går det fort att komma tillbaka.
En hel säsong utan gemenskapen i omklädningsrummet. Det var så det blev första gången Mirjami skadade sig. Då slutade hon åka ner till träningarna och tappade kontakten med fotbollen och lagkamraterna.
När knät gick sönder den här gången bestämde hon sig för att det inte skulle hände igen.
– Jag var ju omtyckt av alla i laget och då vill man ju vara med även om man inte kan spela.
Så när Zeros damer tränar numera så är Mirjami med på planen. Som en av lagets tränare. En roll som hon menar att hon blir allt mer bekväm i för varje träning.
– Det är ju väldigt nytt för mig att vara ledare och i början funderade man ju på om alla i laget skulle lyssna på mig. Nu känns det ju bättre och ju mer bekväm man blir med det desto bättre blir det, säger hon och spricker upp i ett leende.
Om du inte kan fortsätta spela själv. Kommer du fortsätta som tränare då?– Jag har blivit tillsagd av läkarna att inte spela mer. Men jag tänker försöka i alla fall. Min önskan är ju att det ska gå. Men jag tycker det är jättekul att vara tränare också. Man får ju en helt annan inblick av att stå på sidan och titta på på spelet. Så man lär sig mycket av det och det är väldigt kul. Så kan jag inte spela så kommer jag nog fortsätta med det, säger Mirjami.