– Fotbollen har alltid funnits där, men det dröjde innan jag förstod det.
Vi träffas på Södra skolan, där Adnan Zekic jobbar som elevmentor. Att hjälpa barn och ungdomar är något han brinner för. Precis som att spela fotboll. Adnan Zekic är nybliven lagkapten och en viktig spelare för Boren. Det har han varit de senaste säsongerna.
Men det var inte självklart att det skulle bli så.
– Fotbollen har inte alltid varit nummer ett. Under uppväxten var det min bror (Dzenan Zekic) som skulle bli proffs. Han var den stora talangen. Ett tag spelade jag mest för att ha något att göra på kvällarna. Egentligen hängde jag hellre på fritidsgården eller spelade på skoj, med mina kompisar. Jag skippade många träningar, berättar Adnan Zekic.
Han spelade ungdomsfotboll i Motala AIF. Men motivationen var inte på topp. Tränarna fick höra av sig och fråga om han fortfarande tillhörde laget.
– Då kom jag och tränade. Jag fortsatte mest för att kunna säga att jag spelade fotboll, men brydde mig inte så mycket.
I 18-årsåldern gick Adnan, som då var anfallare, över till Borens IK. Då var klubben i division 4.
– Sedan kom min bror (Dzenan) dit kort efter. Det betydde mycket, för vi kunde pusha varandra och han hjälpte mig mycket.
Adnan Zekic gjorde en del mål som bänkspelare när Boren gick upp till division 3 2015. Då var det Ivan Rako, Gzim Krueziu och Dzenan Zekic med flera som dominerade framåt.
– Jag var bara glad att få träna med så duktiga spelare. Det var en häftig säsong.
Boren åkte ur direkt, men under säsongen i trean testade Adnan Zekic några matcher som back. Ett positionsbyte som förändrade mycket.
– Jag har Martin Axén att tacka för mycket. Det var han som såg något i mig, och satte mig som back, berättar Borenspelaren.
Han sitter i fåtöljen på Södra skolan och reflekterar över sin karriärsbana. Steget från anfallare till mittback är den tydliga brytpunkten. Det var där Adnan Zekic hittade tillbaka till sin passion för sporten.
– Jag har alltid haft kärlek för fotbollen, men inte på samma sätt. När jag väl fick spela regelbundet insåg jag att jag utan tvekan kan spela på den nivån och någonstans inom mig kände jag att jag kan spela några nivåer högre. Då började man älska spelet ännu mer, speciellt att vinna.
Han återkommer till Martin Axén. För även efter att Adnan börjat spela back var det lite knackigt. Han funderade på att gå över till LSW ett tag när han inte fick spela som back. Han struntade fortfarande i träningar då och då. Men så tog Martin Axén över som huvudtränare igen.
– Han gav mig bensin. "Träna ordentligt nu, för du kommer bli en viktig spelare", sa han. Och när man får höra det är det klart att man vill svara upp.
Det gjorde Adnan Zekic. Han hjälpte laget upp till division 3, och har gjort det bra även där.
Nu är Martin Axén tränare i Motala AIF.
Är du sugen på att återförenas med honom i Maif?
– Vi snackade lite när han blev klar. Mest att jag gratulerade och så där. Sedan sa Boren att de inte ville släppa spelare till Maif. Det respekterar jag, för då betyder det att de vill vara en toppklubb. Jag trivs i Boren, men det är klart att jag har mål och drömmar att spela ännu högre upp. Sedan tänker jag inte på det nu, under säsongen. Det hade varit fel mot mig, laget och klubben.
Den här säsongen har 25-åringen tagit över kaptensbindeln från Haris Asic. Det är ytterligare ett ansvar som han får extra motivation av.
– Det finns alltid något att utveckla. Som att bli en bättre ledare och ett föredöme både på och utanför planen. När jag fick tilliten av Aso (Khawari, tränaren) att bära kaptensbindeln blev det en extra motivation att kämpa hårdare för att bli bättre. Både för min skull och för laget. Nu känner jag mer ansvar för att laget ska vinna matcher och det tycker jag om att ha. Kanske är det därför målen kommit också.
Adnan Zekic har gjort tre mål på sju framträdanden den här säsongen, trots sin position som mittback. Kanske har det att göra med hans bakgrund som anfallare.
– Alla säger det, men jag vet inte. Det handlar om att vara desperat i offensivt straffområde för att göra mål, eller vara desperat i eget straffområde för att få bort bollen. Ibland på träning går jag upp som anfallare, och i futsalen spelar jag längst fram. Det är kul. Sedan spelar det ingen roll om jag gör mål egentligen. Hellre att vi håller nollan och vinner.
Vinna gör Boren ganska ofta den här säsongen. De har 14 poäng och ligger trea i tabellen efter åtta matcher. Det är fem poäng upp till förstaplatsen.
– Jag tror på det. Vi tar en match i taget, men det är klart att vi går för uppflyttning.
På lördag väntar Nässjö FF hemma på Borens IP. Återstår att se om Adnan Zekic hamnar i målprotokollet även då.