Linnea Jaktfalk är 21 år gammal och uppvuxen i Fornåsa. Sedan några år tillbaka bor hon i Norrköping, där hon lever ett aktivt liv med många bollar i luften. Bokstavligt talat. Hon spelar fotboll intresset sträcker sig tillbaka till barndomen.
– Jag var jätteaktiv redan som barn. Vi cyklade alltid ner till fotbollsplanen efter skolan. Mamma spelade också fotboll på ganska hög nivå när hon var ung och hon var min första fotbollstränare. Jag tror att hon har påverkat mig lite och petat in mig åt det hållet, att det är bra att hålla på med sport.
I dagsläget spelar Linnea i Enebys damlag, divison 2, men inför årets innesäsong har hon också blivit tränare för ett nytt lag. Efter att själv ha spelat i de lag som fanns tillgängliga kände hon att inget av dem lockade henne. Istället beslutade hon och två lagkamrater sig för att starta upp ett futsal-lag, med sitt eget fotbollslags spelare som grund.
– Den stora skillnaden mellan fotboll och futsal är att man är inomhus. Den spelare som är snabb och löpstark ute kan få det ganska svårt inne, för planen är mycket mindre. Det kräver att du är teknisk och kan göra något bra med bollen även om du har en spelare tight i ryggen, säger hon och fortsätter:
– Man utvecklas jättemycket utomhus av att spela inomhus, men jag tror inte att de flesta i laget har några ambitioner att ta sig till elitnivå.
I början var Linnea nervös för hur hennes före detta lagkamrater skulle hantera henne som tränare. Hon nämner dock att hon varit lite av en ledande gestalt i utelaget redan innan.
– Jag var också rädd att det skulle bli någon snackis om favorisering för att min tjej är med, men så tycker jag inte heller det har blivit. Jag är en sådan tävlingsmänniska så jag skulle oavsett vad ta ut det bästa laget, ler hon.
Även i andra sammanhang visar Linnea sin ledarpersonlighet. Hon beskriver sig själv som en tjej med starka åsikter som gärna strukturerar upp saker.
– Men på planen handlar det även om kunskap och rutin, inte bara min personlighet. Jag känner mig trygg i det jag vill lära ut och då blir jag en naturlig ledare.
Endast en match hann spelas innan det togs beslut att göra uppehåll på grund av covid -19. Men Linnea hoppas att det snart är dags att börja träna igen. I alla fall utomhus.
– Restriktionerna kommer påverka så mycket på lång sikt, det här med folkhälsan och att få röra på sig. Nu finns det bara löpning ute kvar, för gymmen får man inte heller gå till.
Hur tänker du kring debatten om att träningen kan bli en press?
– Jag förstår verkligen när man säger att det finns en hets. Det är lätt att falla ner i den gropen och träna alldeles för mycket. Jag hade en period när jag gymmade varje morgon och tränade fotboll nästan varje kväll, så jag tränade minst tio gånger per sju dagar. Det funkar inte. Man blir sämre på planen för man är utsliten.
Så småningom insåg Linnea att det fanns annat som också lockade och hon ville inte längre lägga all sin lediga tid på träningen.
– Jag får inte bara bekräftelse av att lyfta tungt på gymmet. Jag tror många behöver hitta "hur är jag nöjd med mig själv utan att uppnå en viss siffra eller skjuta ett visst antal mål?".
Det kan också vara en viktig aspekt att bära med sig som tränare, tror Linnea.
– Jag tror vi behöver bli tydligare med att det är farligt att träna för mycket och att man inte nödvändigtvis blir bättre av det.