En av de som var med och tampades sista året på 1900-talet var Martin Axén. Tillsammans med Johan Orrenius, Christian Johansson och Johannes Svensson ingick han i det juniorlag som skulle spela semifinal i Svenska juniorcupens division 1.
– Jag kommer faktiskt ihåg bilden eftersom mormor och morfar klippte ut allt som skrevs på den tiden. Därför har jag den lite i bakhuvudet.
I semifinalen ställdes man, hemma i Motala tennishall, mot Norrköping som var storfavoriter i matchen.
– Jag kommer inte ihåg hur matchen slutade, men skulle tro att vi torskade. Norrköping var riktigt bra.
Lite senare började Martin Axén och Johan Orrenius på tennisgymnasium i Linköping. Orrenius slutade ganska snart medan Martin själv höll i nästan hela utbildningen.
– På våren sista terminen så la jag av. Det blev alldeles för mycket med 40 tävlingshelger på ett år, samtidigt som jag saknade att spela i ett lag.
Något du ångrar idag?– Nja, kanske. En av de sista turneringarna jag gjorde var pojk-SM för 18-åringar där jag föll i finalen mot Robin Söderling. Året därpå spelade han på ATP-touren i Rom och jag division 4-fotboll i Boren. Så det är klart att man ibland undrar vad som kunde hänt om man orkat hålla i.