Motalatjejen är en av Motalas absolut bästa cyklister och till vardags tävlar hon för det brittiska stallet LifePlus Wahoo. Anledningen till att det ens blev en resa med några tävlingar i Adelaide och Melbournetrakten i Australien var för att hennes stall fått en ny sponsor.
– Det var första gången på flera år som stallet körde de här tävlingarna. Vi har fått en ny sponsor som är australiensk. Det var mycket därför som vi åkte dit.
Australienresan innebar också premiär för Karin i Oceaniens största land. Inför var hon lite nervös dock inte för alla djur (som undertecknad hade varit) utan för något helt annat.
– Jag var inte så orolig över djuren utan det var mer jetlagen. Innan hade jag aldrig rest så långt sedan var jag också lite orolig för värmen i landet. Första dagen som vi tävlade var det 40 grader varmt så det gällde att dricka så mycket som möjligt. För att kyla ned oss hade vi strumpor med is i nacken. Inför hade jag kört mycket värmeträning som badat bastu och cykla med mycket kläder.
Det blev ingen klassisk turism med sol, bad och sevärdheter för Karin Söderqvist. Även om de hade lite tid för annat än tävlandet och cyklingen var det sporten som hon fokuserade på. Att det inte blev någon vanlig turism är inget som direkt bekommer henne. Utan hon är glad över att hon fått chansen att resa mycket genom sin sport.
– Jag tänker inte riktigt att jag missar massor utan det här är en del av cyklingen som jag tycker är häftig. Man får se så mycket och åka till så många ställen oavsett om det är Tjeckien eller Australien. Men just den här resan var vi på plats så länge och då hade man tid att njuta lite över att man var där.
Det gör inget att du exempelvis inte fick se operahuset i Sydney?
– Nej, det kanske jag får göra en annan gång. Man är så inne i cyklingen och man kan njuta ändå.
Även om det inte blev så mycket turistande hann hon ändå med en del. Hon fick se både kängurur och koalor i en djurpark. Resan blev en naturupplevelse trots allt fokus på sporten.
– Det var en annan svensk tjej som var där, hon är några år yngre än mig. Hon sa att hon tyckte det var lite tråkigt att vi inte hann göra så mycket saker och vi pratade om det.
– Men jag sa att jag får uppleva väldigt mycket när jag cykla. Sedan på en tävling tänker jag kanske inte på om man ser en koala.
En av sakerna som landet är känt för är mängden giftiga djur exempelvis den australiska trattminörspindeln, som räknas som en de giftigaste spindlarna i världen. Men några sådana djur såg hon inte.
– Innan den sista tävlingen hade vi en välkomstmiddag och då hade de massa olika djur, en tam koala, och någon fågel. Sedan en orm men jag har inte sett några spindlar.
Efter veckorna i Australien kom hon hem i slutet av januari. En kontrast jämfört med värmen på den södra halvan av jordklotet.
– Jag tycker om att cykla hemma. Vissa har svårt att förstå det i laget. Men jag vet inte, vi har bra vägar och vädret kan vara bättre men det kan också vara mycket sämre. Sedan tror jag det blir en styrka att komma från Sverige. Förra året när vi tävlade i Spanien spöregnande det och folk gav upp. Jag var ju mer van och nästan tycka det är bra.
Det blev ungefär en vecka hemma I Motala. Sedan bar det av till Spanien och en ort utan Alicante.
– Jag och en kompis ska köra ett träningsblock innan det är dags för Belgienklassikerna (cykellopp i Beligen reds anm).