– Det är det perfekta jubileumsfirandet att spela premiär i Pingisligan.
Västers BTK:s ordförande Björn Weistrand spricker upp i ett belåtet leende när vi träffas i Västers lokaler i Sporthallen.
När hallen invigdes 1971 så hade klubben inte bildats. Men det var året som Thomas Borén menar att den avgörande händelsen för klubbens tillkomst skedde.
– Bordtennisen växte fram rejält på 1960-talet med stjärnor som Kjell "Hammaren" Johansson och Hans Alsér. Sen vann då Stellan Bengtsson VM 1971 och då blev det en jäkla hype kring bordtennis. På sommaren spelade man fotboll. Men de som inte spelade bandy eller ishockey på vintern, de spelade bordtennis. Så var det i hela Sverige. Det spelades bordtennis överallt, berättar han.
Bordtennis spelade det i Motala redan men då i Motala BTK som på 1950-talet var uppe i högsta serien. Där fostrades också Rolf Andersson som Borén håller som Motalas främsta spelare genom tiderna.
– Han var den stora stjärnan och i samma generation som Stellan Bengtsson. De var etta och tvåa i Sverige ett tag. Men landslagsledningen valde Stellan till VM. Efter det föll Rolf tillbaka, säger Borén.
Ute på Väster spelades ett gäng entusiaster bordtennis. Därmed fick stadsdelen ge namn till klubben när den bildades 1972.
Mannen som tog initiativet till det hette Nils Bohlin.
– Han var en riktig eldsjäl och han var sen ordförande i många år. Dessutom var han galet bra på att ordna fram priser till tävlingarna. Vi hade en tävling, Västersspelen, som var en av de största tävlingarna i Östergötland. Ett år hade Bohlin fixat fram en tavla av Evert Taube som pris. Men den som vann valde inte den. Den tavlan är nog värd en hel del i dag, säger Borén och skrattar.
50 år senare är det nu Björn Weistrand som är klubbens ordförande. För honom var det inte Stellan Bengtsson som såg till att han fastnade för bordtennis.
Det var istället nästa generation svenska världsstjärnor.
– För mig och Daniel (Ellermann) och de andra i min ålder var det stora när Sverige vann lag-VM 1989 och rev den kinesiska muren. Då var vi 12 år och det gick ju bra för J-O, Jörgen Persson och Erik Lindh med flera i många år där. Sverige hade ju väldigt många i världstoppen då, säger Weistrand.
De svenska framgångarna i de stora mästerskapen smittade dock inte av sig på Västers BTK under den här tiden. Tvärtom var det i seriesystemets källare som klubben huserade under de här åren.
– Vi hade inget elitlag och vi hade inte den bredd i verksamheten som vi har i dag. Det lyfte inte på det sättet på -90-talet. Vi var nere i division 7 där ett tag. Men i slutet av -90-talet fick vi en nystart, säger Weistrand.
När den kom gick det fort uppåt genom seriesystemet. Västers avancerade från sjuan till division 1 på lika många år.
Där stannade de några år innan de var redo att ta nästa steg.
– Det var ett medvetet beslut. Ska man gå hela vägen så måste man ta in spelare utifrån. Det går inte annars, säger Borén.
– Sen hade laget vunnit ettan två år i rad. Så vi satt det att nu ger vi det här laget chansen att spela i superettan. Då hade vi som målsättning att hänga kvar. Den målsättningen hade vi förra säsongen också. Och vi låg lite halvpyrt till där ett tag men sen vann vi alla matcher i slutet och vann serien, säger Weistrand.
Vinna superettan och ta klivet upp i Pingisligan var dock inte givet att klubben skulle göra. Men till slut var det två saker som avgjorde.
– Vi fyller 50 nu och vi vann serien. Till slut var det lite för att vi fyllde som vi tog beslutet. Det är som sagt det perfekta jubileet.
En bit bort i hallen står Daniel Ellermann. Numera svenska bordtennisförbundets landslagschef. Tidigare den som haft i stort sett alla roller i klubben och mannen parasatsningen Team Motala.
Ellermanns betydelse för att klubbens herrar på lördag ska spela premiär i Pingisligan och damerna den här säsongen spelar i Superettan menar Borén är stor.
– Han har ju gjort allt. Daniel har dragit hit folk och det har dragit med sig att många bra spelare velat komma hit och träna. Dessutom har vi en otrolig bredd i klubben nu. Vi har en enorm ungdomsverksamhet, är ett center för parabordtennis och vi har lag på alla nivåer. Ja, förutom Pingisligan för damer. Det är häftigt.