– Jag tar med mig mycket.
Det är en kortfattad summering av hur 30-årige Olle Nordlund ser tillbaka på sin tid i IFK Motala Bandy.
För nästa säsong blir det spel i division 1-laget Finspång, mest för att hålla igång och ha roligt. Men elitkarriären är nedlagt. Vi sätter oss på K Bygg arenas läktare och Olle börjar berätta:
– Jag har känt de senaste säsongerna att det inte är lika rolig längre. Att jag inte haft samma energi för bandy. Och för mig som inte direkt är någon träningskille blir det svårt att motivera sig då. Det krävs mycket för att spela på högsta nivån. Sedan är det svårt att kombinera jobb och bandy, säger Motalasonen.
Olle Nordlund blickar ut över den tomma isstadion, där allt började för så många år sedan. Han blev medtagen av sin pappa Frank Nordlund, guldhjälte för IFK 1987.
– Pappa tvingade mig på isen, men sedan ville jag aldrig lämna den. Jag fastnade för sporten direkt, beskriver Olle.
Han fortsatte i IFK Motala under junioråren. Men när det blev dags för A-lagsspel var konkurrensen för hård och Olle gick över till Derby ett tag. Sedan fick han ändå chansen i IFK och gjorde några säsonger där.
2013 provade Olle lyckan i IFK Kungälv, som då var i Elitserien, men en säsong hemifrån räckte och han återvände till moderklubben.
– Det var ett lärorikt år på många sätt. Men både jag och klubben kände att det var dags att gå vidare.
Sedan dess har Olle Nordlund varit Motala trogen, fram till nu då. Han var med på resan upp från Allsvenskan 2017 och har varit med under åren i Elitserien.
Nu är vi tillbaka där den här texten började, med vad Olle Nordlund tar med sig från åren i IFK Motala.
– Det är allt från alla lagkamrater, till barn- och ungdomslagen och ledningen som gör ett fantastiskt jobb. Sedan kommer jag aldrig glömma stöttningen vi fått av publiken alla dessa år. Det är många härliga minnen, säger Olle Nordlund.
Är det något särskilt minne som är extra starkt?
– Svårt, det är många minnen. Men det är väl i så fall första gången jag var med om att gå upp till Elitserien. Det var säsongen 2011/2012, när vi gick genom serien helt obesegrade, säger 30-åringen och börjar berätta om säsongen.
– Vi hade en väldigt knackig försäsong och sedan hände massa olika grejer. Magnus Brodén kom hit och han fick in en struktur. Vi var kanske inte det bästa laget, men kämpade och slet för varandra. Det var mycket som hände men det året var häftigt.
Han har varit defensiv mittfältare, halv, back och libero, men det är i försvaret Olle har trivts bäst. På senare år har han huserat som libero, men bidragit offensivt med en del hörnmål.
– Tidigare var det jag som rakade in hörnorna. Sedan blev jag så förbannad när de inte kunde göra mål, så då började jag skjuta själv istället, säger Nordlund och skrattar.
Att ersätta honom som hörnskytt tror inte Olle blir några problem. Och vem som ska spela libero framöver är det ingen tvekan om.
– Det känns självklart att NIklas Ögren kommer spela där.
Vad tror du annars om lagets framtid?
– Jag hoppas och tror att det kommer gå bra. Det ska bli intressant att följa dem och vara nervös från sidan, efter alla år på isen. Förhoppningsvis klarar jag av att se matcherna utan att bli för sugen på att spela, säger Olle Nordlund.
Intervjun är avslutad och den före detta IFK-spelaren lämnar isstadion.
Men han lär återvända – som supporter.