När förslaget från Solidariskt Motala, om att bygga aktivitetshall till 2021, röstades ned av kommunstyrelsen, står det klart att bandyhall inte står högst på kommunens göralista i idrotten. Nu börjas ett arbete med behovsanalysen, med inriktning på jämställdhet och integration, och då är det uppenbart att en bandyhall inte har högst prio.
Bandyhall avfärdas inte, men det kan dröja.
Det betyder att bollen nu spelats tillbaka till IFK Motala när det gäller bandyns framtid på orten. Enligt min mening har IFK då att välja på två saker. Antingen att ta mer eget initiativ kring privata lösningar för att finansiera hallbygge, eller ändra inställning och fullt ut acceptera utomhusspel de närmaste åren.
Där har hela bandysporten en mental resa att göra, att sluta nedvärdera utomhus och sluta se inomhushallar som enda vägen i framtiden. Utomhus går också bra, när det uppenbart inte finns resurser till tak och väggar i viktiga bandyregioner. Utomhusspelet är en livsviktig del av bandyn och där har förbundet en viktig uppgift att anpassa säsongen efter när alla kan spela.
Det är möjligt att det för IFK betyder svårigheter att konkurrera om semifinalplats och om SM-medaljer, men hänga kvar i högsta serien kan man. Annars får man spela i allsvenskan, det kommer nästan lika mycket publik där.
Om nu kommunen lovar att investera i ny ispist så får man lita på att det blir bättre is. Framför allt ska det signaleras till Motalas ungdomar: Bandy går fint att spela ute.