Efter att ha vaktat IFK:s mål i samtliga de 26 omgångarna i elitserien så vaknade Jussi Aaltonen upp magsjuk natten innan det första åttondelsfinalen mot Vetlanda.
Det var den första smällen som drabbade IFK denna dag. Nu gjorde ersättaren Hugo Lundqvist en klanderfri insats som ersättare i målet.
Men hindra IFK från att åka på ännu en smäll och förlora detta första åttondelsmöte förmådde han dock inte.
Men det var ingen av de båda händelserna som det mesta av snacket handlade om varken före, under eller efter matchen.
Nej, det var Alliansen besked om hur de tänkt sig framtiden för bandyisen i Motala. Ett besked som sannerligen rörde upp känslorna bland bandysupportrarna.
Och jag måste säga att jag också har lite svårt att förstå det. Visst jag förstår att det handlar om hur man prioriterar och att kommunens ekonomi är ansträngd.
Men om man nu kan konstatera att den nuvarande ispisten inte håller måttet och man inte vet hur man ska lösa problemen.
Varför då vänta i ytterligare ett år med att åtgärda problemet och bygga en ny?
Det lär ju inte bli billigare att vänta ytterligare ett år.
Fast å andra sidan så säger ju politikerna inte att de ska bygga en ny ispist utan att de har inställningen att de ska bygga en.
Så vad fick IFK egentligen för besked?
Ja, det enda som vi kan säga helt säkert är att det inte lär byggas någon bandyhall de närmaste åren i Motala.
Vad det rent konkret kommer innebära för IFK Motalas framtid återstår att se.
Sin närmaste framtid har de dock helt i egna händer. Men då gäller det att de vinner den andra matchen mot Vetlanda med minst tre mål. En uppgift som inte alls är omöjlig.
För kan IFK bara prestera på den nivå som de gjorde mot Bollnäs och AIK förra veckan så tror jag den här säsongen fortsätter i alla fall i ytterligare en vecka.