Det är segrar man bärs fram av i elitidrottens värld. Det är liksom bara det som räknas. I IFK Motalas bandylag är det aldrig aktuellt att lagkaptenen Erik Litzén sjunger med sin skorrande stämma eller hoppar av glädjefnatt efter ett kryss.
Det kan vara starkt att ta en poäng, men egentligen aldrig riktigt nog för att vara nöjd.
Sex oavgjorda matcher på 16 omgångar vittnar om att IFK Motala är ett lag som är svårt att slå. Men ska man se det negativt är IFK också ett lag som har svårt att avgöra matcher.
Man kan välja vad man vill, vilket ben man vill stå på. Om man ser glaset som halvfullt eller halvtomt.
Det är en styrka för IFK att vara så starkt defensivt. 44 insläppta mål, 2,75 mål per match, är bra siffror. Men att göra bara 45 mål är sämre. Det vittnar om uddlöshet framåt och ett svagt skytte. IFK har ett bra spel som renderar mycket hörnor, men då måste man också ta vara på hörnorna bättre. Sju procent av hörnorna gick i mål före fredagens match, åtta av 108, och i 2-2-matchen mot Vänersborg satte IFK en av tolv, åtta procent, och bortalaget en av fyra, 25 procent.
Om IFK varit bättre på hörnor hade kanske inte de oavgjorda matcherna varit så många.
Erik Litzén såg ändå det positiva med de många hörnorna i den här matchen. "Det är positivt att vi skapar så många hörnor, det visar att vi har ett tryck i spelet på motståndaren", sade lagkaptenen.
Att IFK Motala med den här uddlösheten som ett problem nu åker till Edsbyn på måndag för en av säsongens svåraste matcher såg också Litzén trots allt positivt på.
"Det är häftigt att åka till Edsbyn, vi ska göra en riktigt bra match där, och det är häftigt att det är så jämnt i elitserien", menade Erik Litzén.
Jag brukar vara optimistisk när det gäller IFK Motalas möjligheter, men i det här läget är jag faktiskt lite pessimistisk. IFK:s oförmåga att ha spelare som är tungan på vågen i matcherna är oroande.
I en jämn tabell har nu IFK Motala före landskampsuppehållet detta programmet: Edsbyn borta, Hammarby borta, Villa hemma och Sirius hemma.
Det kan vara tre raka förluster vi har att skriva om och sedan nytt ångestmöte med Sirius en lördag, en nervpärs i klass med det här Vänersborgsdramat i kväll.
Utan avgörande i så många matcher är det svårt att avgöra var man har IFK Motala. Men för mig lutar det lite mer nedåt, att IFK snart kan hamna i en strid kring de nedre strecken på allvar.
Det hade varit så mycket värt med en seger mot just Vänersborg, men det blev det inte och i stället tog Vänersborg en bortapoäng som gav dem luft under vingarna.
Om IFK såg 2-2 som en förlorad poäng var det uppenbart att det var en vunnen poäng för Vänersborg. Dramat fortsätter, i ett läge där IFK Motala nu har att hantera både anspänning och bra motstånd ett par veckor framåt.
I mina ögon är det en svag uppförsbacke i början av 2020. IFK Motala har en del hinder att kravla sig över.