Energikris och höga elkostnader blir nästa utmaning för idrotten, efter den tuffa pandemin.
– Det är oro. Generellt har många redan fått fördyringar, säger Johan Råsbrink.
Inom RF-Sisu pågår jobbet för fullt med att titta på vad för stöd som behövs. Det kartläggs runt om i kommunerna, vilka anläggningar och föreningar det är som får det jobbigt med elräkningar.
– Det är olika hur det ser ut, i kommuner och vilka avtal man har. Som vi ser det är driftsbidragen till föreningen som driver sin egen anläggning föråldrade. Synen på driftsbidrag behöver förändras, säger Råsbrink.
Råsbrink nämner Linköping som en kommun som har 80 idrottsföreningar som driver sin egen anläggning. I en del andra kommuner driver nästan ingen sin egen anläggning, medan det i exempelvis Ydre är föreningsdrift på nästan alla.
– Is och snö borde bli extra kostsamt, och där vet jag att Skärblacka bävar för att driva sin egen islada. Men det går inte att peka ut enskilda sporter specifikt, säger Johan Råsbrink och säger att det finns stöd att få om en förening gör energibesparande åtgärder och konverterar om sin anläggning.
Österstads IF i Motala är en förening vars elavtal gick ut i våras och ett par dyra räkningar kom innan föreningen lyckades skriva ett nytt okej avtal.
– Här behöver vi hjälp från kommunen för att göra åtgärder med energin. Men i vinter kommer vi att släcka ned Östvalla nästan helt och hållet. Vi klarar oss, säger ÖIF-ordföranden Arne Yderfors.