– Det finns präster som är snabbare än jag, säger han efter att ha gjort Vasaåket på tiden 6.20,55 på söndagen. Det var hans 15:e färd i fäders spår från Sälen till Mora. Det snabbaste niomilaåket han gjort.
– Jag är klart nöjd, säger Lasse efter målgången.
Det var i somras som Andersson flyttade till Motala och tillträdde som ny pastor hos equmeniakyrkan i Furulid. På fritiden tränar han och håller i gång och i vinter har det blivit skidåkning.
Till nästa säsong kan det bli klubb-byte från småländska IFK Stockaryd till någon klubb i Motala kommun. Han har tränat lite i Godegård.
– Jag kör nog Vasaloppet nästa år igen, säger han.
Hur var den smittsäkra varianten i år?
– Lite annorlunda. Man var helt ensam emellanåt. Men vid kontrollerna var det mer folk och till och med speaker.
Slutåkt för säsongen för dig nu?
– Ja, nu tar jag fram löparskorna, säger Lasse Andersson.
Padel: Inofficiellt rankas Martin Axén, tidigare elittennisspelare, som Motalas bäste padelspelare. Axén är knuten till Pdl Motala som instruktör och personlig tränare. Som "semielit" säger han att önskemål på banans beskaffenhet är tio meters takhöjd. Då blir det alla dimensioner på spelet. Sedan vill han ha "utspring" också, plats utanför buren. Utspring är det ingen bana i Motala-Vadstena som har plats för, menar han.
– Med utspring blir det en helt annan dimension i spelet när man måste värdera om det är värt att kicka ut bollen eller slå en bandeja. Den dimensionen får du inte på banor som det inte går att springa ut från. Helst två-tre meter.
Bandeja är för den oinsatte en lös smash. Så kan vi enklast beskriva slaget.
Martin Axén säger att det är ovanligt med att banor i Sverige har plats för utspring.
– Kvantitet är viktigare, att trycka in så många banor som möjligt och tjäna så mycket pengar som möjligt. I och för sig är det kanske bara 5-10 procent av padelspelarna i Sverige som ens kan kicka ut bollar. Men vi semielit och elitspelare uppskattar utspring mycket, säger Axén som tävlat en del ute i landet.
Speedway: Det är mer än nya sittplatser som ska in på Duntebergets arena, i år kallad RMV Skog arena. Nytt material behövs på banan, det dammar så mycket.
– Men banan sväljer en del material, det är flera ton det handlar om. Vi får se om vi har råd med det, säger Piraternas lagledare Daniel Davidsson.
Piraterna räknas som ett elitlag, yrkesmässigt lag, och får därför träna. Men det är ändå inte säkert att Piraterna tar initiativ till något sådant inför premiären.
– Ja, vi får träna som elitlag, men det handlar om belastning av sjukvård, en moralisk fråga också. Inte bara regelmässigt. Så vi tänker oss för innan vi kör på banan, säger Daniel Davidsson.
Bandy: IFK Motalas bandylag tränade i fredags lekfullt, sista passet för säsongen. Även om det stundar tester inom några veckor så var det här säsongens avslutning efter åttondelsfinalförlusten mot Vetlanda BK.
Det kan berättas att det var profilstarkt och namnkunnigt på träningen. På isen fanns nummer 11, 17, 17 och 33. Det vill säga Thomas Påhlsson, skarpskytten från decennier, Frank Nordlund, svensk mästare 1987, Mattias Sjöholm, tränaren i dag, och Patrik Spångberg, IFK:s meste spelare som fyllde 50 år förra veckan. På träningen var det tvåmålsspel, de äldre mot de yngre.
Mer padel: Slutligen kan berättas att Motalas främste idrottare genom tiderna, Anders Holmertz, också hittat till padeln. Skvallerspaltens redaktör mötte honom i Pdl Motalas nyare del i helgen. Tre set, dryga timmen, roligt och omväxlande spel. En spaning är att en enda gång under matchen, som innehöll 25 game, tog bollen i taket. För motionärer kanske inte takhöjden är allt i padel.