Smussla med sig farsans morakniv och så ut i skogen. Leta reda på någon slana att tälja till i lämplig storlek. Fram med en bit lagom tjockt snöre och vips så hade man gjort sig en pilbåge.
Sen karvade man till sig ett par hyfsat raka pilar och så var det bara att börja leka Robin Hood. Ja, eller cowboys och indianer om man var på det humöret.
Speciellt rakt gick det ju inte. Men det berodde ju bara på att pilarna var lite skeva. Och att man missade där i skogen när man var tio år gammal det brydde man sig ju inte så mycket om.
Ska man skjuta SM i bågskytte så är det ju lite annorlunda. Då gäller det ju att piluschlingen hamnar där man siktar.
Men hur svårt kan det vara?
Jag bestämde mig för att testa det. Så jag utmanade Motala bågskytteklubbs Hans Krusell på en liten duell och till min stora glädje har han också täljt till sina bågar precis som jag gjorde.
"Fast jag hann börja med de här innan så man var ju lite kräsen." säger han och berättar att han skjutit båge i sisådär en 35 år.
Mina chanser att vinna krymper hastigt från minimala till obefintliga. Möjligen hade jag haft en chans om vi skulle ha börjat med att gå ut i skogen och täljt till våra bågar.
Men si det ska vi inte.
För Krusell han skjuter compound-båge han. Bågskyttesportens formel 1 får jag veta och bågen ser baske mig inte ut som något Robin Hood skulle använda.
Det är hjul och snören och en massa pryttlar som jag inte för ett ögonblick begriper vad de är till för.
Efter att Hasse justerat in tingesten så knallar vi ut på SM-banorna. Ordförande Klas Göran Eklundh har satt upp en tavla åt oss. Den ser hysteriskt liten ut.
"Hela tavlan är 80 centimeter i diameter. 10:an är åtta centimeter." berättar Hasse innan jag får börja med en serie övningspilar.
Jag lyssnar på instruktionerna, spänner bågen, funderar på vilket öga det egentligen är jag ska blunda med. Bestämmer mig för att det nog är det jag skelar mest med.
Siktar...och skjuter sisådär en meter bredvid tavlan. Hoppsan Kerstin, det var inte pilarna det var fel på i barndomen alltså.
Nytt försök och nu lyssnar jag lite mer noggrant. Och tamejtusan. Jag får till en åtta. Mallig som en tupp.
"Hallå, kan man efteranmäla sig? Guldvittring här borta på bana 27."
Hasse tar tillbaka mig till verkligheten genom att lite försynt påpeka: "En pil utanför gult på SM så har du tappat ett par placeringar."
Gult är den inre delen av tavlan som markerar nio och tio. Min sitter i det röda.
Sex pilar senare börjar jag bli trött i armen. Hasse och de andra SM-deltagarna ska skjuta 72 stycken bara i kvalet.
En pil lika dålig som min bästa och guldchansen är borta.
Fasiken också, man är ingen Robin Hood ändå.
Vem som vann duellen?
Vi kan väl säga så mycket som att det inte var tur som avgjorde det.