– Det finns delar av idrotten som jag inte varit så mycket i. Kampsporten är jag nyfiken på och i ridsporten har jag heller inte varit mycket. Men att ha varit i både bollsport och motorsport tror jag är ovanligt, det är jag glad för att ha varit. Det här ska bli superroligt, säger hon om nya jobbet som hon börjar 1 oktober.
Att jobba med all idrott är dock inget nytt för Hagman. Man gör det som sportreporter på lokaltidning. Då hamnar allt på ens bord. Hagman jobbade som reporter i Mariestad och även på MVT när hon kom till Motala.
Hagman, från Töreboda från början, flyttade annars till den här sidan av Vättern på grund av kärleken. Dåvarande pojkvännen för 15 år sedan bodde i Vadstena. När förhållandet tog slut blev hon ändå kvar i Motala.
– Det var mycket tack vare innebandyn som jag stannade, jag hade etablerat mig i Solfjäderstaden och kände många där, säger hon.
Maggan var en duktig målvakt och hade spelat i högsta serien med Lockerud. Hon kom till Fjädern från Östra i Jönköping.
Bästa idrottsminnet från sin tid som aktiv har hon från innebandyn.
– Jag glömmer aldrig när jag gjorde A-lagsdebut i Lockerud, i en försäsongscup mot Pixbo. Det var pirrigt och jag kommer ihåg känslan än i dag, säger 37-åringen som totalt spelade innebandy i 20 år, från 1993 till 2013.
Samtidigt, vid sidan av bollsporten där hon också spelade fotboll, hade Hagman en racingkarriär där hon körde superkart och var med i Camaro cup. Hon blev förbundsmästare i banracing och även utsedd till årets bilsporttjej 2005. I superkart kom hon SM-sjua 2009, tävlandes mot killar.
– Stort med racingen, så kul att uppleva. Att under STCC-helger i Camaro cup få rulla fram till startlinjen, säger Maggan som kom trea som bäst i ett lopp på den nivån.
– Jag och min racingbil finns som avatar i ett av STCC-dataspelen. Det försöker jag imponera på barnen med, säger hon och skrattar.
Även nu upp mot 40-årsstrecket tävlar Hagman och hon gör det i crossfit där hon också tränar mycket och ofta.
– Jag saknar känslorna man fick från tävlingsidrotten, att få bli riktigt förbannad eller euforiskt glad. Det är svårt att ersätta det och finna det i livet efter idrotten. Men i crossfit blir det lite adrenalin när man ger allt och mäter sig mot andra, säger hon.
Hagman har varit med i Solfjäderstadens styrelse i flera omgångar, och som ordförande en period. I höst tränar hon två ungdomslag i klubben och sitter med i den särskilda ungdomsgruppen. Hon är också ledare i Kul med boll hos Maif och ungdomsledare inom crossfit.
Uppgiften i nya jobbet på Sisu, där hon kommer att vara stationerad i Motala men jobba med hela västra länet, blir bred. Det blir att skapa relationer med föreningarna och skapa utbildningar som passar.
Två frågor ser Hagman som viktigast för idrotten framåt, dels att befästa det ideella engagemanget men också att jobba med tillgänglighet, det vill säga att nå fler än vad idrotten gör i dag.
– Idrotten kan ge något fantastiskt. Jag upplever att människor vill vara i ett sammanhang och göra något mer. Det finns folk som vill jobba, det gäller bara för idrotten att fråga. Då behöver man kanske avgränsa uppdraget och fråga på rätt sätt, och försöka nå de längre bak som inte kliver fram själva. Jag tror att många tvekar inför det stora ansvaret, men man vill gärna haka på, säger mångsysslaren.