Integrationssamordnare Lara Kheiroujan berättar att det våren 2019 anordnades ett möte med Elevhälsan för att prata om den problematik som finns i Motala med traditionella könsroller och begränsningar i livsutrymmet för en del flickor. Det kan förekomma fysiskt våld och hot om att gifta bort barn, trots en lag mot barnäktenskap som kom 2014.
Samtidigt menar Feirouz Karlsson, kurator hos Ungdomshälsan, att det fortfarande förekommer religiösa äktenskap.
– De hittar sätt att komma runt lagarna. Det behöver inte bara vara föräldrar utan landsmän, ofta är det en hel släkt som ligger bakom och även går emot familjen, säger hon.
– Det viktigaste är att man vet hur normerna fungerar och hur starka de är. Vi ser det väldigt tydligt i hela Sverige, i Motala också, säger Lara Kheiroujan.
Men det är inte bara tjejer som drabbas utan även killarna som måste värna om familjens heder.
– De blir också offer, som blir tvingade att hålla koll, säger Feirouz Karlsson.
Konsultationsteamet består av representanter från Socialkontoret, Ungdomshälsan, Elevhälsan, Polisen och Introduktionsenheten för nyanlända. De känner alla till problematiken men jobbar på lite olika sätt. Målet är att samarbeta för att kunna stötta lärare och pedagoger.
Teamet erbjuder sedan vårterminen 2020 stöd en gång i månaden. Då kan personal boka tid för att sitta ner och diskutera eventuella frågor kring en elev eller en hedersproblematik som påverkar fler på skolan. Men intresset för detta varierar enligt Carina Lohm Isberg, skolsköterska på Introduktionsenheten Bryggan och på Carlsund.
– Vi är ingen expertpanel utan här finns möjlighet att komma med sina ärenden och stöta och blöta dem tillsammans för att komma framåt, säger hon.
Är det här ett svårt område för pedagogerna?
– Ja. Många är väldigt osäkra och det behövs mycket mer information. Vid andra problem ringer man ju hem till vårdnadshavarna. Det kan man inte här och då vet man inte hur man ska gå vidare.
Att upptäcka varningssignaler kan vara svårt. Det kan handla om högre skolfrånvaro eller att eleven presterar sämre, att det psykiska måendet förändras. Enligt teamet vågar vissa söka hjälp hos skolsköterskan. Men då handlar det ofta om stressrelaterade problem som magont eller huvudvärk. Det är i de återkommande mötena som man "börjar lägga ett pussel" och förstå att allt kanske inte står rätt till, enligt Sanna Eldh, skolsköterska på Mariebergsskolan. Hon poängterar att det handlar om att bygga relationer.
– Men det är inte bara relationen till oss utan även till mentorerna. Det är de som ser barnet och vet om barnet inte är med på idrotten eller undervisningen i sex och samlevnad, säger hon.
Hur ofta stöter ni på dessa elever?
– Det beror på var man drar gränsen. Man kan ha en misstanke om något men den kan man inte tvinga på någon, säger Carina Lohm Isberg.
I hennes arbete på mottagningsenheten för nyanlända uppkommer till exempel frågor om könsstympning, men svaren går inte alltid att lita på.
– Det speglar att det är så skämmigt att prata om och man vill inte visa det.
För vissa är övergreppet till och med normalt.
– De vet inte ens att de varit med om en könsstympning, säger Sanna Eldh.
Att våga ställa frågor och se individen är vad konsultationsteamet vill att fler vuxna ska göra.
– Man får aldrig tänka, "fast det gör nog någon annan", säger socialsekreterare Therese Scapaticci.