âMĂ„nga av de hĂ€r kemiska grundstrukturerna Ă€r ganska enkla att förĂ€ndra. Till exempel genom att sĂ€tta pĂ„ en flouratom. Och skiljer det en molekyl rĂ€knas det enligt svensk lag som en ny substansâ, sĂ€ger Anders Helander, professor i beroendeforskning vid Karolinska Institutet, till tidskriften Filter i reportaget âDödliga konsekvenserâ om den svenska nĂ€tdroghandeln (augusti/september 2020).
Han sÀtter fingret pÄ ett övergripande problem i Sveriges narkotikalagstiftning, dÀr en substans blir olaglig först efter att den bevisats farlig. Systemet skapar en katt och rÄtta-lek mellan tillverkarna och lagstiftarna, dÀr det rÀcker att göra en mindre förÀndring av en drog för att den ska bli laglig.
I vĂ€ntan pĂ„ ett nytt förbud â för det kommer alltid till slut â försöker man sĂ€lja sĂ„ mycket som möjligt av drogen. Den hĂ€r typen av lagstiftning leder ofta till att droger förĂ€ndras i allt dödligare riktningar. I boken âNarconomicsâ (Random House 2016) beskriver The Economist-redaktören Tom Wainwright hur marknader som i hög utstrĂ€ckning Ă€r lagliga â och reglerade â har inneboende incitament som leder till att produkterna blir bĂ€ttre och mindre hĂ€lsofarliga för konsumenterna, eftersom en stark drivkraft Ă€r nöjda kunder pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt.
Det motsatta gĂ€ller pĂ„ den grĂ„a marknaden för Ă€nnu ej förbjudna droger. Det starkaste incitamentet pĂ„ en sĂ„dan marknad Ă€r att se till att produkterna skiljer sig frĂ„n de olagliga, hur sĂ€kra eller ofarliga de Ă€r kvittar â eftersom man rĂ€knar med att produkten Ă€ndĂ„ snart kommer att bli olaglig.
Det Ă€r uppenbart att systemet inte fungerar. Ett alternativ Ă€r ett system med âfamiljeklassningâ av droger, som möjliggör att man förbjuder hela grupper av substanser pĂ„ ett brĂ€de. Det skulle knappast hjĂ€lpa. MĂ„nga lĂ€nder tillĂ€mpar redan den typen av lagstiftning, och av det skĂ€let söker nu tillverkarna nya vĂ€gar för att kringgĂ„ Ă€ven sĂ„dan lagstiftning.
Robert Kronstrand, forsknings- och utvecklingsstrateg vid RĂ€ttsmedicinalverket berĂ€ttar för Filter om en ny substans inom EU, benzimidazoler, som Ă€ven har flera legala anvĂ€ndningsomrĂ„den. âAtt klassa hela gruppen blir ohĂ„llbartâ, sĂ€ger Kronstrand, âjag gissar att det Ă€r dĂ€rför sĂ€ljarna har flyttat fokus för att komma undan Ă€ven i de lĂ€nder som infört familjeklassningâ.
Den starka efterfrÄgan pÄ droger leder till innovation i fel riktning pÄ en redan snedvriden och ofta dödlig marknad. För droger, sÀrskilt bland dem som lider av ett beroende, Àr efterfrÄgan sÄ pass stark att den Àr omöjlig att helt eliminera. DÀrför kommer det att fortsÀtta att dyka upp droger pÄ en grÄ eller svart marknad som Àr svÄr att övervaka och omöjlig att reglera. DÄ mÄste man ta stÀllning till vilken typ av politik som eliminerar skadorna och istÀllet för marknaden in i regleringsljuset. En sÄdan politik har potential att rÀdda liv.
FolkhÀlsomyndigheten gick tidigare i Är ut med att man vill utreda den svenska narkotikapolitiken, och alltfler röster Àr kritiska till förbudslinjen. De rösterna bör regeringen lyssna pÄ, annars kommer snedvridningen pÄ marknaden att ge fortsatt dödliga konsekvenser.