Snedvriden marknad ger dödliga konsekvenser

Genom att göra en mindre förÀndring av en drogs kemiska grundstruktur kan den bli laglig.

Det Àr nÀstintill omöjligt att effektivt förbjuda nÄgot med sÄ hög efterfrÄgan pÄ som droger.

Det Àr nÀstintill omöjligt att effektivt förbjuda nÄgot med sÄ hög efterfrÄgan pÄ som droger.

Foto: TT

Ledare2020-08-06 05:30
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

“MĂ„nga av de hĂ€r kemiska grundstrukturerna Ă€r ganska enkla att förĂ€ndra. Till exempel genom att sĂ€tta pĂ„ en flouratom. Och skiljer det en molekyl rĂ€knas det enligt svensk lag som en ny substans”, sĂ€ger Anders Helander, professor i beroendeforskning vid Karolinska Institutet, till tidskriften Filter i reportaget “Dödliga konsekvenser” om den svenska nĂ€tdroghandeln (augusti/september 2020). 

Han sĂ€tter fingret pĂ„ ett övergripande problem i Sveriges narkotikalagstiftning, dĂ€r en substans blir olaglig först efter att den bevisats farlig. Systemet skapar en katt och rĂ„tta-lek mellan tillverkarna och lagstiftarna, dĂ€r det rĂ€cker att göra en mindre förĂ€ndring av en drog för att den ska bli laglig. 

I vĂ€ntan pĂ„ ett nytt förbud – för det kommer alltid till slut – försöker man sĂ€lja sĂ„ mycket som möjligt av drogen. Den hĂ€r typen av lagstiftning leder ofta till att droger förĂ€ndras i allt dödligare riktningar. I boken “Narconomics” (Random House 2016) beskriver The Economist-redaktören Tom Wainwright hur marknader som i hög utstrĂ€ckning Ă€r lagliga – och reglerade – har inneboende incitament som leder till att produkterna blir bĂ€ttre och mindre hĂ€lsofarliga för konsumenterna, eftersom en stark drivkraft Ă€r nöjda kunder pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt. 

Det motsatta gĂ€ller pĂ„ den grĂ„a marknaden för Ă€nnu ej förbjudna droger. Det starkaste incitamentet pĂ„ en sĂ„dan marknad Ă€r att se till att produkterna skiljer sig frĂ„n de olagliga, hur sĂ€kra eller ofarliga de Ă€r kvittar – eftersom man rĂ€knar med att produkten Ă€ndĂ„ snart kommer att bli olaglig. 

Det Ă€r uppenbart att systemet inte fungerar. Ett alternativ Ă€r ett system med “familjeklassning” av droger, som möjliggör att man förbjuder hela grupper av substanser pĂ„ ett brĂ€de. Det skulle knappast hjĂ€lpa. MĂ„nga lĂ€nder tillĂ€mpar redan den typen av lagstiftning, och av det skĂ€let söker nu tillverkarna nya vĂ€gar för att kringgĂ„ Ă€ven sĂ„dan lagstiftning. 

Robert Kronstrand, forsknings- och utvecklingsstrateg vid RĂ€ttsmedicinalverket berĂ€ttar för Filter om en ny substans inom EU, benzimidazoler, som Ă€ven har flera legala anvĂ€ndningsomrĂ„den. “Att klassa hela gruppen blir ohĂ„llbart”, sĂ€ger Kronstrand, “jag gissar att det Ă€r dĂ€rför sĂ€ljarna har flyttat fokus för att komma undan Ă€ven i de lĂ€nder som infört familjeklassning”. 

Den starka efterfrĂ„gan pĂ„ droger leder till innovation i fel riktning pĂ„ en redan snedvriden och ofta dödlig marknad. För droger, sĂ€rskilt bland dem som lider av ett beroende, Ă€r efterfrĂ„gan sĂ„ pass stark att den Ă€r omöjlig att helt eliminera. DĂ€rför kommer det att fortsĂ€tta att dyka upp droger pĂ„ en grĂ„ eller svart marknad som Ă€r svĂ„r att övervaka och omöjlig att reglera. DĂ„ mĂ„ste man ta stĂ€llning till vilken typ av politik som eliminerar skadorna och istĂ€llet för marknaden in i regleringsljuset. En sĂ„dan politik har potential att rĂ€dda liv. 

FolkhÀlsomyndigheten gick tidigare i Är ut med att man vill utreda den svenska narkotikapolitiken, och alltfler röster Àr kritiska till förbudslinjen. De rösterna bör regeringen lyssna pÄ, annars kommer snedvridningen pÄ marknaden att ge fortsatt dödliga konsekvenser.