Vadstena deltar tillsammans med regioner och städer i Italien, Storbritannien, Spanien, Ungern, Rumänien och Kroatien i EU-projektet Share. Share-projektets syfte är att hitta innovativa sätt att utveckla förvaltningen av kulturarv.
Kulturarvet är betydelsefullt för tillväxt inte minst inom turismnäringarna, men ökad besöksfrekvens i kulturmiljöer leder också till ökat slitage. Strategier behövs för att både skydda och tillgängliggöra kulturarv.
Genom att bland annat utbyta erfarenheter och studera kulturarvspolicyer ska man lära sig mera och lära sig av varandra.
Projektet ska, för varje medverkande stad eller region, mynna ut i en handlingsplan utifrån tre olika områden - samhällsplanering, tillgänglighet och hållbarhet samt det fysiska kulturarvet.
När det gäller stadsplanering är Vadstena kommun redan igång med en del arbete.
– Vi har redan börjat jobba med Stråket, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Dessie Forsén (S).
Klosterområdet och slottet kommer på så sätt att knytas ihop.
Arbetet med att bygga om gamla genomfarten är också påbörjat.
Inom området tillgänglighet och hållbarhet lyfts planen på den nya servicebyggnaden i hamnen och publikt wi-fi.
Bristen på toaletter är ett problem.
– Det tittar vi på i Rådhusprojektet, säger stadsarkitekt Mathias Hult.
När det gäller det fysiska kulturarvet finns slottet och klosterområdet som tunga bitar i Vadstena. Det fysiska kulturarvet ska både förvaltas och förmedlas. Som ett exempel finns det 18 museer i kommunen, men kommunen har ingen gemensam information om kulturutbudet.
Inom projektet ska man titta på styrkor och svagheter.
– Några styrkor är också svagheter, säger Mathias Hult och lyfter stadsformen och kullerstensgatorna som exempel.
Alla projektdeltagare jobbar på liknande sätt.
– Steg ett är att sammanställa handlingsplaner, säger Magnus Reuterdahl, projektledare för Share och biträdande länsantikvarie på länsstyrelsen.
Tanken är att man inom projektet ska stötta varandra, lära sig av varandra och granska handlingsplaner som skapas inom projektet.
– Om man inte definierar ett problemområde kan man inte se möjliga lösningar. Det är därför grundarbetet är så viktigt, säger kulturstrateg Maria Jönsson.
Möjligheten att få in expertis via EU och länsstyrelsen, när handlingsplanen tas fram, menar de är värdefullt.
– Det här blir ett verktyg för att kunna gå vidare, säger Mathias Hult.