Publikleden var täta längs Bispmotalagatan i den ljumma försommarkvällen. Motalaborna enades tillsammans med alla hitresta anhöriga, som har den stora uppgiften att vara supportrar, materialförvaltare, kockar och allt annat som en landsvägscyklist på långtur behöver, i hyllningarna när startskottet gick för den 51:a versionen av rundan.
Sportfråga
Hur känns det, är en berättigad sportfråga ett par minuter före start.
Fehim Ganibegovic från Bosnien–Hercegovina svarar en smula oväntat.
– Som i himlen!
Han skrattar.
– Jag har tränat bra, jag är glad och lycklig och nu är det bara festen kvar!
Fehim, som numera bor i Märsta, är van vid långlopp. Han är tränare för en alpin skidklubb och har därtill sysslat med kampsport. Nu gör han klassikern.
– Jag ska visa för mina arbetskamrater att 57 år inte är gammalt. Tvärtom är det den bästa åldern, ler han och rullar vidare mot starfållan.
Vältränade
Helena Basset från Linköping tar det lite lugnare med känsloyttringarna just innan hon sätter sig på sadeln.
– Jag är lite nervös eftersom det är första gången, säger hon.
140 mil i benen borgar dock för en trevlig resa runt sjön.
Michael Wiik från Vadstena gör sin tredje runda och räknar in imponerande 230 träningsmil. Vätternrundan framstår plötsligt som nästan väl enkel.
– Nja, framåt natten, på västgötasidan när man inte ser något slut, då blir det jobbigt, säger han. Det är då man får bita i. Det blir tyst i klungan och alla gör sitt jobb bara.
Mysigt och mysigt
Martin Bruér kör i en grupp om 14 personer från Sölvesborg, varav drygt hälften gör premiär.
– Vi ska mysköra runt, säger Martin.
Med det menar han att gänget ska ta ungefär tolv timmar på sig.
Ingen energi
Jonas Augustsson, Eksjö, och Rickard Lundqvist, Nässjö, har köpt sig lite mat och planerar att ta det lugnt i husvagnen en stund innan starten, klockan 02.18 i natt.
De hade tänkt ladda med lite bra fotboll.
– Den gav ingen energi, men vi får väl cykla ändå, säger Rickard.
Han är dock optimist och tänker inte låta sig nedslås av förlusten mot Italien.
– I själva verket har jag redan släppt det. Jag är så jävla nervös för cyklingen. Jag har kört fyra gånger tidigare och vet hur trött man blir.
Jonas är debutant och tar Rickards ord med ro.
– Äsch, det kan omöjligt vara värre än att föda barn, säger han, lite kryptiskt.
Glada cyklister
Per Skoglund från Stockholm har med sig Peter Fagrell, Mats Eriksson och Tore Listou ut i östgötanatten. De startar lite efter 01 och när vi träffar dem har de ett par timmars vila kvar. Peter och Tore gör debut och det visar sig att ett hot ligger bakom anmälan.
– Vi jobbar tillsammans och Per sa att jag skulle få tråkiga arbetsuppgifter om jag inte hängde med, säger Peter.
Per har dessutom döpt gruppen till "Glada cyklister" så det finns lite som förpliktigar.
Hur håller man sig glad i 30 mil?
– Vi vill cykla under tio timmar. Klarar vi inte det så - äsch, då blir vi lite mindra glada bara.
